Tro, Hopp och Kärlek

På affischerna som vi sätter upp i valet finns många olika slags budskap.

Jag har valt att inte ta upp en direkt sakfråga; där finns det många och där skiljer sig heller inte alltid partierna åt.

Min slogan, Tro, Hopp och Kärlek, har jag valt för att signalera vilket slags samhälle jag vill bygga. Samhället är vi allesammans, individer, familjer, föreningsliv, näringsliv och stat, kommun, och region.

Vilket slags samhälle vill vi ha? Det är för mig den viktigaste frågan. Kristdemokraterna tror inte på något visionär dröm som vissa partier göra som målar ut en utopisk ouppnåelig vision.

Vi tror på människan, personen, som trots sin ofullkomlighet har en enorm potential. Vi tror att alla människor är lika mycket värda, men också att de har ett unikt, oskattbart värde. Vi vill att alla skall få möjlighet att nå sin egen potential, och växa och få förverkliga sina egna drömmar.

Det offentligas uppgift är att skapa förutsättningar och ge stöd på rätt nivå, så att var och en kan leva det liv som de själva vill.

Men mycket handlar sedan om hur vi alla lever och beter oss mot varandra i samhällsgemenskapen, hemma, i skolan, på arbetsplatsen och i det offentliga samtalet.

Vi föräldrar, och andra vuxna t.ex lärare i skolan, behöver stödja våra barn och unga så att de får en inre trygghet och ett gott självförtroende, så att de får en tro på sin egen förmåga och möjligheter. Företagare behöver också stöttning för att kunna tro på sin satsning på att bygga sitt företag, ge jobb åt andra och tro på sin roll som genererar medel till välfärden.

Och jag tror att vi alla behöver hopp; hopp om fred och frihet; hopp om trygghet på ålderdomen; hopp om att få hitta sin plats och roll i livet, där man kan få känna sig behövd och uppskattad.

Jag vill arbeta får allas vårt gemensamma bästa; ett samhälle baserat på medmänsklig kärlek och omsorg om varandra, där vi erkänner varandras unika värde, där vi inte hatar eller bygger avgrunder utan bygger broar även om vi har olika åsikter i olika frågor.

Inte bara politiker, utan vi alla, bidrar till hur samhället utvecklas. Jag vill vara med och påverka så att mer resurser och mer energi läggs på det gemensamma bästa.

Då är etiska principer nödvändigt, t.ex den gyllene regeln: ”allt vad du vill att andra skall göra mot dig det skall du göra mot dem”.

Per-Olof Hermansson (KD)
Riksdags- och kommunkandidat

 

Valkampanjen

Årets valrörelse börjar ta fart, aktiviteterna ökar dag för dag.

I morgon affischerar vi i Mark, med text-affischer, och med Göran Hägglund. Nästa vecka sätter vi upp våra kandidaters affischer: Lars-Inge Andersson (2:a på regionlistan för Västra Götaland Södra), Elise Arnell (2:a på kommunlistan i Mark) samt mina (2:a på riksdagslistan för VG Södra).

Rollups är beställda och är klara. Broschyrer är beställda och under tryckning.

Vi har analyserat vilka områden i Mark som vi har haft bäst röstetal i historiskt sett, och vilka områden som har störst potential, och där kommer vi dela ut material både manuellt i brevlådor och även via medieföretag.

Jag driver en personkampanj i distriktet för val till riksdagen. Det gjorde jag även 2010, då jag fick nästa 9 % kryss. Tyvärr förlorade partiet sitt utjämningsmandat. I landet fick partiet 5.6%, och det hade krävts att vi fick ca 6.5% (som vi fick 2006).

I årets val tror jag att vi har goda chanser att nå dit. Mer och mer kommer värdefrågor, och värderingar, i fokus. Allt det onda som händer i världen gör att fler börja tala om vilka värden som skall ligga till grund för politiken. Här tror jag att Kristdemokraterna som tydligt säg att det finns värden såsom Gott, Sant och Rätt, kan få mer gehör framöver.

Jag kommer affischera i flera kommuner, utöver Mark, och dela ut min personvalsfolder också. Men det är ett tungt arbete om man gör det själv, eller med få medhjälpare.

Ladda gärna ner min personvalsbroschyr, skriv ut och dela ut i grannskapet, och ge till vänner och bekanta. Du kan skriva ut den på en färglaserskrivare.

Valrörelsen är igång – några reflektioner över mandatperioden och särskilt socialnämnden i Mark.

Nu är valrörelsen igång.

Det har varit några år som jag inte skrivit så mycket på bloggen.  Anledning var att jag 2011 fick ett mycket tufft uppdrag, att vara ordförande för Socialnämnden i Mark, som hade stora problem efter misskötta utredningar som kom fram vid inspektioner av Socialstyrelsen 2009-2010.

I det turbulenta läget tog jag ett beslut att fokusera på nämndsarbetet, och arbetet med att omstrukturera förvaltningen, dels arbetet med familjeenheten, och senare även hela nämndens ekonomi som var i obalans mot budget 2011.

Redan i mitten av 2011 gjorde Socialstyrelsen en slutinspektion där de konstaterade att nämndens rutiner och riktlinjer vad gäller arbetet på familjeenheten var i mycket god ordning.

Arbetet med att få ordning på ekonomin tog lite längre tid: under 2011 och 2012 gjorde vi underskott. Redan ingången av 2011, när vi i Alliansen tog över, var det en obalans på ca 10 mnkr (budgeten var lägre än kostnadskostymen som vi tog över från 2010).

Efter många beslut och hårt arbete från förvaltningen och alla anställda fick vi ett mindre underskott 2012, och sedan har vi under 2013 och 2014 varit i balans, dels för att vi i Alliansen har gett socialnämnden goda ekonomiskt tillskott; och dels för att nämnden fått en fungerande kostnadskontroll. (Återkommer med siffror på hur mycket pengar socialnämnden fått för åren 2009-2010, och 2011-2014).

Vi har också fått god betyg av brukarna både vad gäller äldreomsorgen (Vård- och omsorgsboendena och hemtjänsten) och vad gäller funktionshinderområdet. Betygen för 2013 var också betydligt bättre än 2012. (Återkommer med siffrorna).

Under åren 2011-2012 har det varit många skriverier om Mark och om socialnämnden. I många fall har det som skrivits varit mycket vinklat, och med bristande urval av fakta. I det läget valde jag att inte längre skriva på bloggen; allt man sade, gjorde och skrev vändes emot nämnden, och förvreds till oigenkännlighet.

De negativa skriverierna minskade 2013, och under 2014 upplever jag att Mark fått en balanserad rapportering, både generellt och även vad gäller socialnämnden.

Jag är glad att denna period är över, det har varit en tuff, men lärorik, tid. Alla har lärt sig något av resan; oavsett vilken position vi intagit under vägen, tror jag.

Jag är stolt över att få ha varit ordförande under denna tuffa tid, som politiker behöver man vara beredd att ta både lätta och tuffa uppdrag; ytterst gör vi ju det för medborgarnas gemensamma bästa. Och det känns som att vi har lyckats. (Det betyder inte att vi är felfria, vi är alla människor och som människor är vi ofullkomliga, fel och brister kan uppstå, men skall rättas till: Gör om och gör rätt, som någon brukar säga…)

 

 

Kränkning som konstnärlig metod

Elisabeth Ohlsson Wallin ställer ut på Rydahls Museum.

EOW är känd som konstnär och provokatör.

Gör man en djupare analys av hennes bilder visar det sig att det snarare är provokation i form av kränkning det handlar om. Hon har valt kränkning som konstnärlig metod.

EOW lever av reaktionerna som hennes bilder skapar, det är alla upprörda, sårade känslor som är hennes livsluft.

Konsten har en viktig plats i samhället, i debatten, både offentligt och i det privata. Man kan ifrågasätta EOW:s metod på rent konstkritiska grunder. Måste konst vara provokativ för att vara konst. Uppenbarligen inte: den största delen konst genom tiderna har inte varit provokativ.

Konstens uppgift är väl flerfaldig: både att ge njutning för sinnena, men också att beröra, utmana oss, göra oss intresserade av något utanför oss själva; Ja, till och med uppröra oss när vi ser något som är orättfärdigt.  (Gå och se Les Miserables!)

Och visst kan konsten också vara profetisk, verkligt provokativ i dess ursprungliga betydelse, dvs vända sig mot de som har makten: appellera, vädja och väcka dem till besinning över någon orättvisa i samhället.

Nu är det inte så EOW gör; hon ställer sig tvärtom på medieelitens och den politiska korrekthetens sida, och väljer att kränka marginaliserade grupper i samhället: troende kristna, judar och muslimer, eller kungahuset för att få upprördhetens och debattens vågor att svalla.

Vad driver henne: är det omsorgen om samhällets gemensamma bästa, eller?

I Marks kommun satsar vi mycket pengar och tid på att arbeta med vår attityd och förhållningssätt, och vår värdegrund, våra etiska värden och normer. Vi lovar att respektera alla människor och deras integritet, vi lovar att inte kränka någon.

Därför känns det märkligt att kommunen här, genom dess museum, gör motsatsen: vi medverkar till att medvetet kränka vissa grupper av våra medborgare.

Är EOW:s verk då konst?

I BT:s recension i helgen över EOW:s utställning säger Rolf Haglund: ”Som foton är de affekterat uppblåsta, som konst mest banaliteter” och hennes konst är utåtvänd  ”i en vrångbild av yttrandefrihet”.

Professorn i konstvetenskap i Göteborgs Universitet, Lena Johannesson gör i SvD (2012-12.28) en kritisk analys över den nutida konst-synen att konstnärer ”själv blivit den som väljer vad som ska utnämnas till konst”. Med andemeningen: allt är inte konst bara för att konstnären tror det själv!

Enligt min uppfattning är hennes verk som bäst ”kitsch art”; och då av ett slag som inte tilltalar mig.

Man kan fundera på hur reaktionerna i Mark kommer att vara, för min egen del framför jag nu denna konstkritiska analys, för övrigt vänder jag andra kinden till,

Per-Olof Hermansson

Gruppledare Kristdemokraterna

[Publicerad som insändare i Borås Tidning, 2013-03-19, och Markbladet, 2013-03-21]

Ett Mark i tillväxt!

Insändare i Markbladet.

Som säkert alla vet står kommunens alla verksamheter inför kraftiga krav på effektiviseringar. Det var så nyligen som 2009-2010 som vi hade en liknande situation.

Vad är problemet? Det finns två starkt påverkande faktorer: 1. Volymförändringar som är svåra att förutse, 2. Kostnadsökningar är större än kommunens intäktsökningar, främst gällande personal, men även t.ex hyra, kost, städ mm.

Vi måste i de olika nämnderna arbeta hårt med effektivisering och prioritering så att de pengar vi har verkligen används på rätt ställe och på rätt sätt. Men det räcker inte att enbart arbeta med kostnadssidan, vi måste också arbeta med kommunens intäktssida.

Det kan gälla avgifter, men först och främst handlar det om att vi måste bli en kommun med ökande skatteintäkter. Ökande skatteintäkter kommer av ökande antal arbetade timmar (konjunkturberoende), men främst av ökad befolkningstillväxt, särskilt genom ökad inflyttning.

Redan om några år kommer vi behöva göra ytterligare effektiviseringar. Främsta motmedlet är att Marks kommun blir en kommun i tillväxt.

Detta konstaterade vi Kristdemokrater redan i vårt lokala handlingsprogram inför valet 2010. Och vi kommer de kommande åren driva frågan med ökande intensitet.

Förra året lade vi en motion om detta, och vi har i samband med inriktningsbeslutet för den nya Översiktsplanen (ÖP) krävt att vi sätter upp ett betydlig kraftigare mål för befolkningstillväxten än 0,5 % per år. Övriga partier var rädda för att sätta en definitiv siffra, och vi lade då förslaget att målet skulle vara en god tillväxt, för att i själva ÖP:n sedan definiera vad detta är.

För att Marks kommun skall bli en inflyttningskommun måste det finnas detaljplanerade områden, färdiga att exploatera både för enskilda som vill bygga, men också för entrepenörer som vill bygga ett område med hus utifrån ett concept (för att få ned priset per villa). Områdena som vetter mot Göteborg, Kungsbacka och Varberg är särskilt lämpliga för detta.

I nuvarande ÖP finns plats för ca 4.000 lägenheter (villor/hyreslägenheter mm), men de flesta finns inte i verkligheten eftersom de som äger marken inte vill sälja. Vi kristdemokrater menar att kommunen då måste bli mer aktiv och drivande, t.ex köpa in mark när tillfälle ges, så att det finns ett lager för framtida behov.

Sist men inte minst måste vi som kommun ha en attitydförändring: alla tjänstemän och politiker behöver präglas av en vilja till tillväxt, vi behöver ha en mer säljande attityd, och givetvis också skapa en organisation som är mer aktiv och säljande i praktiken. Kommunen behöver vara drivande, istället för förvaltande.  Det händer en del, men det måste hända mer och snabbare.

Marks Bostad AB måste också bli mer aktiv och bygga fler lägenheter än bolaget gjort tidigare. Ett sätt att få medel till detta är att sälja av en del av det egna beståndet.

Kristdemokraterna i Mark

Per-Olof Hermansson

Gruppledare

Om partiet i media och debatten

Det blåser snåla vindar kring partiet och en del av våra frågor. Och som representant för partiet blir man förstås uppringd och intervjuad av diverse media.

Tyvärr blir inte alltid artiklarna och citaten helt rätt, rubrik och text kan leda tanken fel.

I fredags blev jag intervjuad av Radio Sjuhärad,  och det tyckte jag blev någorlunda rätt, dvs som jag menat och som jag sa.

I lördags skrev BT, efter att ha hört radiointervjun, och efter samtal med mig. Men där blev det fel rubrik, och även vissa formuleringar blev inte riktigt som jag sagt och menat. (BT:s artikel ligger inte på internet.)

För att rikta fokus på rätt sak har jag därför idag skrivit en debattartikel på Newsmill, där jag mer utförligt försöker formulera det jag menar.

Ni som läst min blogg tidigare känner igen det. Det är inget nytt under solen. Men icke desto mindre viktigare än någonsin.

Det jag inte säger så mycket om på Newsmill är förstås att ansvaret för partiets utveckling finns på alla plan, och inte minst i partiets ledningsgrupp (partistyrelsen, ledande tjänstemän, rikspolitiker, och ja; hos partiledaren).

Men vi har även ett ansvar på lägre nivåer.  Även vi på lokal och regional/landstingsnivå är med och skapar och har skapat den kultur som jag delvis kritiserar.

Mitt budskap är riktat till oss alla: vi måste gå tillbaka till rötterna, finna guldkornen (pärlorna?) och göra praktisk politik av det.

Och inte minst: vi  måste tro på det vi håller på med, på vår filosofi/ideologi, och på vår politik.

Socialstyrelsen avslutar ärendet – medias bevakning

Socialskandalen i Mark har blivit en följetång, sedan 2010 och tills idag, och säkert framöver.

Minsta händelse blir en notis eller artikel.

Igår när vi fick beslutet från Socialstyrelsen att avsluta ärendet (se tidigare inlägg) tänkte jag att det skall bli intressant att följa medias spegling av detta beslut.

Och idag har notiser och artiklar börjat komma:

Hallands Nyheter, som också fick med en artikel i dagens tidning (snabbt jobbat):

Socialstyrelsen avslutar Markutredning

Artikeln i tidningen återger i allt väsentligt socialstyrelsens rapport korrekt.

Radio Sjuhärad:

?Godkänt för socialnämnden i Mark

Nämner att socialstyrelsen i sin rapport nu tycker att socialnämnden i Mark bättrat sig, och nämner även att vi fått kritik för handläggningen i ett ärende, men tar med del av en intervju med mig där jag klargör att kritiken gäller äldre hantering 2010, och inte vad som hänt när ärendet nu hamnat i förvaltningsrätten. (Radio Sjuhärad gick först ut med en mer negativ version som rättats efter intervju  och kontakt med mig, se nedan)

Borås Tidning:

Upprättelse för Socialen i Mark: ”Genomfört enorma förändringar”

Lyfter i korthet fram det positiva förändringarna som skett, och att socialstyrelsen är nöjd, men säger inte att ärendet avslutas. (fick också med artikeln i dagens tidning)

GP hade ingen artikel i dagens tidning, och ingen notis på webben heller.

Tillägg 2011-07-28:

Aftonbladet, Expressen, GT har inte skrivit om nyheten (vad jag har sett).

Markbladet har haft semesterstängt, och i deras första nummer nu i veckan står ingenting.

PS Så här såg det ut morgonen efter på Radio Sjuhärad:

Socialnämnden i Mark får ny kritik

Vinklar det helt mot att vi får kritik, (säger att det är ny kraftig kritik), och säger inte att socialstyrelsen avslutar ärendet!

Äntligen – beslut från Socialstyrelsen

Sedan jag blev ordförande i socialnämnden i Mark den 1 januari 2011 har vi jobbat oförtrutet med att få ordning på handläggningen av ärenden avseende barn och unga.

Idag har Socialstyrelsen meddelat  sitt beslut i granskningen av socialnämnden i Marks kommuns handläggning av ärenden avseende barn och unga.

Beslutet är att avsluta ärendet.

Bakgrunden är att socialstyrelsen under 2010 och februari 2011 riktat kritik mycket allvarlig kritik mot socialnämnden.

Vid tillsyn med beslut av den 2011-02-28 fick socialnämnden två månader på sig att rätta till handläggning och rutiner med hot om vite.

Socialstyrelsen har nu 2011-05-13 och 2011-06-10 genomfört en uppföljande inspektion för att granska nya och gamla ärenden och för att kontrollera om socialnämndens arbete nått fram till en rättsäker hantering av handläggningen.

Socialstyrelsen konstaterar att socialnämnden i Mark har vidtagit flera olika åtgärder för att komma tillrätta med bristerna i handläggning. Socialstyrelsen konstaterar också att socialnämnden tillsatt resurser, genomfört utbildningsinsatser och skapat rutiner för att förbättra arbetet med barn, och rätta till bristerna.

Socialstyrelsen konstaterar också att socialnämnden sett över alla ärenden gällande barn, och rättat bristerna.

Socialstyrelsens bedömning är att handläggningen idag genomförs mer strukturerat, med bättre kvalitet och utifrån lagstiftningens krav.

Socialstyrelsen konstaterar också att några ärenden som tidigare kritiserats tagits upp av JO eller är föremål för rättslig prövning av domstol, och därmed inte föranleder ytterligare åtgärder från socialstyrelsens sida.

Sammanfattningsvis bedömer socialstyrelsen att socialnämnden i Mark vidtagit adekvata åtgärder som medfört förbättringar, som ger goda möjligheter för att nämndens arbete sker enligt lagstiftningens krav.

I beslutet betonas också att förbättringarna behöver säkerställas över tid, och att socialstyrelsen kommer att följa upp att förbättringarna blir bestående.

Nu har vi fått kvitto på att arbetet som vi lagt ned i nämnd och förvaltning fått effekt.

Nu gäller det att hålla i och hålla fast vid det som fungerar.

PS Jag har varit återhållsam med bloggande sedan jag blev ordförande i socialnämnden, eller t.o.m. från det jag fick veta att jag skulle bli det. Jag har fokuserat på det interna arbetet i nämnden och i förvaltningen. Men nu när allt börjar komma på plats och normalisera sig så kan jag förhoppningsvis ta upp mitt bloggande igen… :)

Sommaren är här

Efter en mycket tuff vår, då allt fokus har legat på att få ordning på socialnämndens ansvarsområde, så har äntligen tiden kommit för lite vila och annat arbete.

Under juni skall jag jobba på huset, fira bröllopsdagen, umgås med famlijen, och fixa på gårde – allt det jag inte hunnit under våren!

Socialnämnden i Mark

I torsdags hade vi KF, och frågan om ansvarsfrihet för nämnderna kom upp.

Fullmäktiges presidium hade ett förslag till beslut vad gäller socialnämnden:

”Kommunfullmäktige ställer sig bakom vad valda revisorer tar upp i revisionsberättelse 2010 angående socialnämnden vad gäller den delen av dess ansvarsområde som rör ärenden rörande barn och unga enligt socialtjänstlagen. Verksamheten har inte fungerat på det sätt som lagstiftning förutsätter och kräver, och som kommuninvånare har rätt att förvänta sig. Då det varit fråga om grundläggande brister i socialnämndens handläggning av ärenden rörande barn och unga riktar kommunfullmäktige anmärkning mot socialnämnden. Mot bakgrund av de åtgärder som socialnämnden vidtagit under främst senare delen av 2010 med genomlysning av verksamheten, genomgång av samtliga ärenden, påbörjat arbete med en ny och förbättrad internkontroll samt kontinuerlig rapportering till nämnden, beviljas socialnämnden och de enskilda förtroendevalda i denna nämnd ansvarsfrihet för 2010.”

Beslutet innebär alltså att KF riktade anmärkning mot nämnden, vilket inte riktigt har kommit fram i media.

På Alliansmötet i tisdags diskuterade vi frågan. Flera partiföreträdare, inkl jag själv, poängterade att det som hänt i förvaltningen är mycket allvarligt, och nämndens hantering av händelserna oacceptabel. Flera av oss övervägde att inte ge ansvarsfrihet.

Vad var det som ändå gjorde att vi till slut bestämde oss för att ge ansvarsfrihet?

Vad innebär det att inte ge ansvarsfrihet? I princip finns det bara en konsekvens, att de som sitter i nämnden får avgå.

I gamla nämnden avgick förre ordföranden, Owe Eglinger, och ordföranden i socialutskottet, Ann Hjertén. Moderaterna  Miljöpartiet och folkpartiet lät sina ledamöter avgå i och med valet till nya nämnden där helt nya ledamöter valdes in.

Centern och Kristdemokraterna, (och MBP) lät däremot en del gamla vara kvar, som alltså skulle drabbas av ett misstroendevotum (= ej få ansvarsfrihet).

Att de två huvudansvariga, Owe E. och Ann H, avgick är för mig huvudargumentet att ge ansvarsfrihet åt nämnden. En bidragande orsak är också att nämnden i slutet av 2010 tog tag i problemen och tog en mängd beslut i syfte att åstadkomma förändring, som även om de inte blev klara under 2010, ändå påbörjades då.

Om vi inte gett ansvarsfrihet skulle en konsekvens varit att några som under 2010 påpekade brister, t.ex Inga-Maj Krüger (KD), Mia Magné (C) och Henry Sandahl (MPB) hade fått avgå.

Detta är en av orsakerna till att flera partier i KF valde att ge ansvarsfrihet.