Sveriges försvar måste stärkas!

Svensk säkerhetspolitik har en tydlig organisatorisk prägel av ett Europa som inte längre finns. Det kalla kriget är över och Europa har förändrats i grunden. Den svenska säkerhetspolitiken har dock inte riktigt hängt med i tempot. Gamla föreställningar om vad Nato är skymmer sikten för en verklighetsanpassad diskussion om säkerhetspolitisk samverkan.

Nato försvarar inte längre halva Europa utan förenar hela den europeiska kontinenten i samarbete. Tio av de forna öststatsländerna och 21 av EU:s medlemsländer är också medlemmar. Det innebär att Nato är den organisation man samverkar genom om man vill ha ett fördjupat säkerhetspolitiskt samarbete i Europa. Det finns inget annat alternativ.
Sverige avser inte heller att vara neutralt om något av dessa länder angrips. Vi planerar alltså för att om det otänkbara inträffar så ska vi försvara Natoländer tillsammans med andra Natoländer. I vanliga fall innebär detta att man är allierad.
Man skulle kunna tro att Sverige ställde sig först i ledet att stödja en utveckling mot ett mer enat Europa inom säkerhetspolitiken men så är inte riktigt fallet. Närmandet till övriga Europas samarbetsorganisation på detta område är något vi talar tyst om. Men den svenska säkerhetspolitiken har i praktiken förändrats mer än vad det verkar. Vi samverkar faktiskt väldigt väl med Nato ute i världen. 80 procent av de svenska trupperna på internationellt uppdrag verkar under Natos ledning. Denna utveckling är förstås både logisk och bra.
Det är nu hög tid att det svenska försvaret utrustas och organiseras inom Natosamarbetet istället för utanför. Försvarsberedningen har redan fastslagit att vare sig vi eller våra grannländer kommer att förbli passiva då ett grannland utsätts för militärt hot. Det är då rimligt att utgångspunkten för framtidens svenska försvar bör vara inom den organisation vi kommer att verka. Sverige bör inte stå vid sidan om utan söka fullt inflytande som medlem. Om vi förväntar oss att våra kvinnor och män i uniform skall kunna samarbeta fullt ut med Nato i krigstid bör rimligtvis svenska politiker kunna göra det i fredstid.
Det verkar som att de som hade problem att ta ställning mellan det fria väst och kommunistiska öst under det kalla kriget har fått veto i Natofrågan. Det är dags att ändra på det nu. Det är endast som fullvärdiga medlemmar i Nato som Sverige får samma inflytande som övriga medlemmar. Det är dags att tala klarspråk om att Sverige bör söka medlemskap i Nato.

Det finns en naivitet hos många svenska politiker. Vi är världens samvete, och vi tror gott om (för) många andra länder.

Efter första världskriget avrustade vi och många andra länder. Aldrig mer krig – tänkte man.

När Hitler kom till makten i Tyskland började en upprustning som vi först sent tog på allvar, och vid krigsutbrottet 1939 var vi i stort sett försvarslösa.

Anpassning till de starkare (Tyskland och sedan Sovjet) och flathet inför deras övergrepp var tidigare regeringars sätt att försöka undvika anfall och invasion, eller negativa påtryckningar.

I det tysta samarbetade vi med USA och Nato, som trots allt var en underförstådd garant för vår frihet under det kalla krigets dagar.

Efter Murens fall, och Järnridåns nedmontering har Sverige åter igen avrustat och har idag huvudsakligen styrkor för internationella insatser. Vi har ingen försvarsmakt idag. Klokt eller naivt? Framtidens historieböcker ger oss svaret.

Men jag tror det är mer naivt än klokt.

Idag är vi absolut beroende av Nato. Det är t.o.m så att 80 % av våra egna styrkor idag verkar under Natos ledning.

De flesta forna öststatsländer och EU:s medlemsländer är medlemmar i Nato. Det säkerhetspolitiska samarbetet i Europa är helt beroende av Nato.

I praktiken samordnar vi idag våra styrkor med Natoländerna, och vi är beredda att ställa upp om våra grannländer behöver vår hjälp. Vi räknar med att de ställer upp för oss om det blir skarpt läge.

I kristdemokraternas principprogram säger vi: ”Försvarsmakten skall ha en sådan styrka, sammansättning, beredskap och gruppering, att den kan verka krigsavhållande vid säkerhetspolitiska kriser i närområdet”. Vi säger också ”Alla svenska medborgare skall omfattas av en totalförsvarsplikt.” Men idag är värnplikten i praktiken avskaffad.

Slutsatsen måste bli att vi borde gå med i Nato fullt ut, och vi måste också stärka vårt försvar.  Gör också om värnplikten till en allmän civilplikt, som får utgöra grunden till totalförsvarsplikten. En sådan allmän civilplikt på minst tre månader för både kvinnor och män skall även omfatta våra invandrare vilket leder till en ökad integration då de får lära sig språk, seder och bruk, och får vänner och kontakter inför deras framtida liv i Sverige.

Kompakt motstånd (84%) bland folket mot kvotering av föräldraledigheten

I en undersökning av Demoskop, publicerad som nyhet på SVT:s hemsida, framkommer att motståndet mot kvotering av föräldraledigheten är total bland befolkningen.

Hela 84 % menar att föräldrarna själva skall bestämma hur föräldraledigheten skall delas.

Kristdemokraterna delar denna uppfattning.

Bara 11 % vill lagreglera fördelningen. Det är den åsikt som (S) och (V) står för! Socialdemokraterna beslutade på sin kongress nyligen för att utöka kvoteringen!

Detta måste vi lyfta fram i valet 2010.

Varför skall inte föräldrarna helt få avgöra hur fördelningen skall ske?

Göran Hägglund kritiserar Prof. Torbjörn Tännsjös nyttoetik och syn på fosterdiagnostik

På barnmorskekonferensen Reproduktiv hälsa 2009 i Stockholm, Barnmorskeförbundets årliga nationella yrkeskonferens, kritiserade Göran Hägglund, socialminister i regeringen, Torbjörn Tännsjös etik, särskilt vad gäller hans syn på fosterdiagnostik som kom fram i en artikel i Aftonbladet.

Särskilt tung blir hans tal med tanke på att Professor Tännsjö var huvudtalare vid konferensen.

Bl a sade han:

”För vad är det för samhälle vi skulle få om personer klassificerades och ratades redan innan de ens blivit födda? Vad är det för en människosyn som utvecklas ur ett sådant beteende? — Vi tror på människovärdets okränkbarhet och vi tror på jämlikhet mellan man och kvinna. Det finns ingen anledning för oss att hitta på ursäkter för att vi ska kunna kompromissa med de här utgångspunkterna.”

Han sade också: ”De kinesiska familjerna väljer bort flickfostren av en rad olika skäl men tanken att välja bort kränker tanken på alla människors lika värde och människans okränkbara värde. Vi ska motverka alla sådana tankar överallt där de kan förekomma. Se referat på Tidningen vårdfackets hemsida.

Läs hela talet som Göran Hägglund höll på regeringens hemsida. (Det är den skriftliga versionen, Hägglund omproviserar ofta så det faktiska talet avvek till del, som ni ser av det sista citatet ovan.

Mark, Barn- och ungdomsnämnden tar beslut om småskolor

Idag har BUN i Mark tagit beslut att lägga ned tre småskolor: i Hajom, Berghem och Gullberg.

Kristdemokraterna och Centern yrkade på att vi skulle bevara förskolorna och skolorna på dessa orter för att låta hela kommunen leva; Folkpartiet och Miljöpartiet ville bevara Gullbergsskolan. 

En majoritet av (S), (V), (M) och (MbP, Markbygdspartiet) tog beslutet.

Vi reserverar oss mot beslutet.  Små skolor kostar mer, men har särskilda kvaliteteter, t.ex är de bra för barn med särskilda behov, och orter på landsbygden behöver sina skolor för att fortsätta att attrahera inflyttning. Vi menar att fullmäktige behöver tillföra mer resurser till de mindre skolorna.

Fortfarande ligger Marks kommun långt under genomsnittskommunen vad gäller kostnaden per barn och år.

Markalliansens förslag till budget 2010 gick igenom

Markalliansens förslag till budget 2010

Vi i MarkAlliansen har idag på KS lagt kompletterande förslag utöver det förslag som den politiska ledningen (S+V) lagt i det liggande förslaget.

Slutligt beslut tas i kommunfullmäktige.

MORPEN 2010-2013

Förslaget har gått igenom, men ej KD:s och C:s yrkande, samt med ändring och tillägg:

  • 1. 2011 räknas ramen upp med 1 % (tas från omställningsåtgärder och resultat)
  • 2. Åtgärder för arbetslösa ungdomar 18-25 år, + 1 mnkr (2 mnkr finns i liggande förslag)
  • 3. BUN: kvalitet i skolan + 3 mnkr (5 mnkr finns i liggande förslag)
  • 4. Föräldrastöd: 1.5 mnkr (KD: 2 mnkr)
  • 5. Föreningsbidrag 0,5 mnkr (KoF)
  • 6. Lönebidrag 0,4 mnkr (UBN)
  • 7. Nedläggningshotade småskolor: 2 mnkr (C+KD (förslaget röstades ner av majoriteten S, V, M, MPB,)

Följande förslag togs:

  • 8. 0,5 % uppräkning 2011 i stället för vårt förslag 1%
  • 9. 1.5 mnkr till Kulturskolan