Rätten att följa sitt samvete

I höstas var jag på Kristdemokraternas partifullmäktige, där vi fastställde partiets nya medicinsk-etiska program. Programmet fastslår att fosterdiagnostik skall ske för barnets bästa och användas i livets tjänst, inte för att förhindra barn med oönskade egenskaper att födas. Samma dag som vi tog detta beslut uttryckte Torbjörn Tännsjö att det vore önskvärt att vi fick färre människor med dyslexi, färgblindhet och andra svagheter, med hjälp av en utökad användning av fosterdiagnostik.

Tyvärr är Tännsjö bara toppen på ett isberg. Han själv är ytterst tydlig, men det han säger är idag allmängods – och egentligen konstaterar han bara vad som idag gäller: folk väljer bort barn med sjukdomar, och ibland på grund av kön, med hjälp av fosterdiagnostik – och finner inget konstigt i det.

Det är mycket tal om integritet i Sverige idag. Normalt talas det om integritet när man vill skydda någon från att utsättas för ett övergrepp av något slag. Till exempel menar några att man kränker ett barns integritet när man som jude omskär pojken. Men frågan om integritet kan också kopplas till den personal som skall utföra fosterdiagnostiken eller aborten. Att tvinga personal att utföra en fosterdiagnostik med abortsyfte kan vara kränkande. I Sveriges grundlag saknas rätten till samvetsfrihet. Det borde finnas en samvetsklausul, liksom det finns i många andra länder, som ger personalen rätt att avstå från att delta i något som strider emot deras samvete.

Om mindre än ett år är det val, bland annat till riksdagen.  Alla borde ha rätt till samvetsfrihet genom införande av en samvetsklausul. Läs mer på internetsajten www.samvetsklausul.se och visa gärna ditt stöd för ett skydd för vårdpersonal som inte vill delta i urholkningen av människans unika värde.

Artikeln införd i ENIM, den ideella föreningen Ja till Livets tidning, nr 5 2009

Läs mer om fosterdiagnostik på denna blogg

Veckans Twitter 2009-12-27

  • Installerat Extensions till Chrome, bl a Xmarks, så nu är alla bokmärken synkade #
  • Fixat första versionen av hemsidan http://samvetsklausul.se/ om rätt till samvetsfrihet i Sverige. Den mänskliga rätten saknas i svensk lag! #
  • Övat med kören inför midnattsmässan, bl a O Helga Natt… #
  • SAAB-entusiaster i hela världen samlas och önskar att SAAB får överleva! http://ow.ly/OayP #saab #

Vill vi leva utan Ica-Jerry och David Lega?

Entrepenören, talaren och före detta handikappidrottaren David Legga (KD) skriver tillsammans med oppositionsrådet Monica Selin en debattartikel i GP om fosterdiagnostik.

De skriver bl a: ”Om vi vill ha ett samhälle där personer som Ica-Jerry och David Lega känner sig hemma måste också sjukvården ha en normativ inställning i samma anda.”

I gårdagens GP svarar Maria Haldesten: ”Välj inte liv till varje pris”.

Hon skriver också: ”Med vilken rätt kränker kristdemokraterna David Lega och Monika Selin alla oss föräldrar som med fosterdiagnostikens hjälp vill förhindra att barn föds till ett liv i plåga…”.

Att säga att  Lega och Selin med sitt inlägg kränker alla som vill förhindra att barn föds till ett liv i plåga är häpnadsväckande. Vad är en kränkning? Att tala emot något? Eller att släcka ett liv?

Mark: Återremiss om lagen om valfrihet (LOV), men beslutet kommer i febr 2010

Efter stor debatt där socialdemokraterna värjde sig mot att besluta om att införa valfrihet i äldreomsorgen, blev det till slut en minoritetsåterremiss.

Motiveringen som de anförde var att frågan om kvalitetskontroll var för dåligt berett, och att något timpris inte räknats fram.

I utredarens försstudierapport sägs tydligt att projektet delas i två faser: en förstudiefas, med beslut i fullmäktige om genomförande av LOV, samt därefter en genomförandefas för att kunna slutligt införa kundvalssystem. 900 kkr har avsatts för förstudiearbetet, och 1.100 kkr för genomförandearbetet.

Det framgår också av sammanfattningens sjätte stycke : ”Vid ett beslut om … valfrihetssystem… kommer ett arbete starta skall hantera de detaljer som krävs för att införa ett sådant system. Ersättningen till utförarna är en viktig aspekt och kräver särskild utredning.”

Socialnämnden har haft en styrgrupp och en politisk styrgrupp för drivandet av projektet, och har här haft stora  möjligheter  att styra upplägget. De har valt att dela upp projektet i de två faserna.

Det vi idag skulle ta beslut om är att efter en förstudiefas genomföra ett valfrihetssystem, och påbörja genomförandefasen i enlighet med förstudiens sammanfattning. Ett praktiskt införande av LOV följer först efter genomförandearbetet.

Vad gäller återremissen yrkade jag:

1. Ärendet skall föras till kommunfullmäktige för beslut på nästa fullmäktige den 23 februari. (Så att det inte drar ut på tiden.)

2. Beredningen skall belysa den formella frågan om projektets uppdelningen i två faser, en förstudiefas med beslut om genomförande och en genomförandefas med slutligt införande av valfrihetssystem. (dvs beredningen skall inte utgöras i att utarbeta ett kvalitetskontrollsystem och räknat ut timpriset, viljet ju ligger i själva genomförandeprojektet, den andra fasen.)

3. Beredningen skall göras av Kommunstyrelsen. (För att undvika att frågan återremittas till  socialnämnden vilket skulle avsevärt fördröja ett beslut om införande.)

Mitt tilläggsyrkande gick igenom, så nu blir fördröjningen bara drygt två månader, vilket betyder att vi  hinner besluta om och införa valfrihet i äldreomsorgen under denna mandatperiod!

Äntligen en gymnasieskola för alla

I mitten av oktober fattade riksdagen äntligen beslut om en ny gymnasieskola. Med detta beslut tog vi ett stort steg framåt för svensk skola, inte minst för de elever som vill utveckla ett yrkeskunnande. En av de största utmaningarna är att skapa en skola där alla elever känner sig bekräftade och stimulerade. Ett viktigt redskap i det arbetet är att elever med praktiska förmågor uppmuntras och beröms på samma sätt som elever med mer teoretiska talanger. Under en lång tid har gymnasieskolan haft en alltför ensidig betoning på teoretiska kunskaper och högskolebehörighet på bekostnad av yrkeskunnighet. Denna inriktning har drabbat många elever, inte minst i form av försämrad självkänsla och förlorad stolthet. Kravet på att alla elever ska uppnå högskolebehörighet har onekligen lett till en skola där många elever lämnats efter.

Det krävs ett trendbrott för svensk gymnasieskola. En viktig utgångspunkt är att elever med fokus på yrkeskunnande ska kunna utvecklas och stimuleras på samma sätt som elever med sikte på akademiska studier. Yrkeskunskaper ska tas till vara på samma sätt som teoretiska begåvningar. Det handlar om att se till varje elevs behov och förutsättningar. Skolan ska lyfta, inte sänka elever. Vår övertygelse är att varje elev kan lyckas i skolan med rätt stöd och motivation.

Kristdemokraterna har länge kämpat för att yrkesprogrammen ska utvecklas och yrkeskunnande uppvärderas. Det blir nu äntligen verklighet. Lärlingsprogrammen blir permanenta, yrkesprogrammen ges en ökad programfördjupning och entreprenörskap ska betonas mycket mer jämfört med idag. Ingen elev på yrkesförberedande program ska stängas ute från högre utbildning. För de elever som vill satsa vidare på akademiska studier finns möjlighet till behörighet inom gymnasieskolans ram. Men för de elever som önskar att gå vidare till en yrkeshögskola eller direkt till arbetsmarknaden ges möjlighet till ökat yrkeskunnande. Vi är övertygad om att denna omläggning kommer att leda till färre avhopp och att fler elever klarar av utbildningens mål. Regeringens satsning på de yrkesförberedande utbildningarna är en vinst för alla, inte minst för de elever som i dagens skola känner att deras yrkeskunnande inte är något värt.

Vänsterkartellen är emot regeringens nya skolpolitik. De säger visserligen ja till regeringens förslag om ökad yrkesfördjupning, men säger sig samtidigt vilja ha ökade teoretiska krav på de yrkesförberedande programmen. Det riskerar att leda till att många elever inte klarar kunskapsmålen. Det i sin tur leder till ökade avhopp med allvarliga konsekvenser både för enskilda och för samhället. Det är märkligt hur arbetarpartier, som både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet utger sig för att vara, inte gläds åt den nya gymnasieskolan.

Vi är mycket nöjda över det beslut riksdagen har tagit som innebär en tydlig uppgradering av de praktiska linjerna. Vi skapar nu förutsättningar för en modern gymnasieskola, en skola där alla elever räknas och där alla elevers talanger är viktiga. Den ger förutsättningar för att fler ska klara utbildningens krav, för att fler ska kunna gå direkt från gymnasieskola till arbete och för att färre elever ska tvingas hoppa av skolan eller lämna den utan fullständiga betyg.

Eva Johnsson, Riksdagledamot                         Per-Olof Hermansson,
Distriktsordförande
Ordförande Barn- och Ungdomsnämnden i Mark Kristdemokraterna

Publicerad i Borås Tidning, 2009-12-02