fortsättning… Om äktenskapet

Jag har fått en kommentar till min tidigare bloggartikel om äktenskapet. Eftersom homolobbyn är duktig på att sprida ”falska sanningar” så vill jag lyfta fram mitt svar.

En kommentar till artikeln hävdar  ”Begreppet oäkta barn uppkom först i slutet av 1700-talet”. Vidare resonerade han om att ett äktenskap mellan två ofruktsamma, men av olika kön, skulle vara samma som två homosexuella (med tanken att båda relationerna inte kan få barn). Därmed vill han visa att barnet inte har med äktenskapet att göra. Mitt svar kommer här:

Ang. begreppet ”oäkta barn”. Begreppet kommer från fornsvenska ”oäkta” i betydelsen ”oäkta barn”, och i sin tur härstammar det från Tyskan som jag skriver [i min tidigare artikel]. Efter 1420-25 (i Heliga Birgittas uppenbarelser) förekommer oftast utskrivet: ”oäkta barn”. Se Svensk Ordbok, Sv. Akademin, Stockholm 2009, s 2266. 

Ordet ”äkta” finns både som verb och adjektiv. Adjektivet kommer från fornsvenska ”‘äkta” och betyder ”av äkta, legitim börd” och kommer från lågtyskans ”echte”, ”född inom äktenskapet; laglig”. Se Svensk Ordbok, s 3.676 

Verbet har samma härstamning som ovan, och betyder ”att göra legitim, gifta sig med”. Om man äktade kvinnan så gjorde man relationen laglig, legitim. (Sid. 3.676). 

Om ett barn fötts utom äktenskapet så kunde man ”äkta” barnet, genom att gifta sig med moderna, dvs göra relationen, och de ev. barnen legitima. 

Enligt historiker så kom begreppet ”äkta barn” och äktenskap in i Sverige i samband med kristendomens införande.  ” Det var faktiskt införandet av kristen tro i Norden som medförde bruket av begreppet ”oäkta barn”” Se Populär Historia, nr 2 1993, Sven Rosborn, Anna Larsdotter 

Läs också WIkipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Frillobarn och http://sv.wikipedia.org/wiki/O%C3%A4kta_barn. Man bör dock ta Wikipedia med en viss skepsis, eftersom vem som helst kan redigera där. 

Äktenskapets ändamål eller syfte är till för att bl a. (!) skydda barn och efterkommande. Om en institutions ändamål/syfte inte nås, så är därmed inte institutionen i sig förfelad. Den är fortfarande vad den är, med ett syfte som är ouppnått. Te.x är syftet för en Bil att man skall kunna åka från en punkt till en annan, men om motorn havererat så är det fortfarande en bil. Eller Syftet med ett politiskt parti är att uppnå vissa förändringar i samhället. Men om partiet aldrig blir invalt och syftet inte nått så är det fortfarande ett parti. 

Ditt resonemang bygger på en logisk begreppsförvirring. Äktenskapets två kön är en s.k. ”nödvändig betingelse”, på latin conditio sine qua non. Men det är inte en s.k. ”tillräcklig betingelse” (på latin causa causans), utan det krävs också att parterna är friska, unga och fertila. 

”Om en viss händelse eller faktor är både nödvändig och tillräcklig brukar den anses vara en orsak i rättsliga sammanhang. Problem uppstår när detta inte är fallet. Ofta menar doktrinen att fokus då bör vara på nödvändiga villkor, s k sine qua non-kausalitet. Kallas ibland felaktigt för ”logiskt kausalitet”. Se http://www.juridicum.su.se/user/masc/Seminarium2….

Finns både nödvändiga och tillräckliga betingelser i äktenskapet kan det fastslås att äktenskapet orsakat barnets födelse. 

Med din resonemangslogik (sätt att resonera) skulle man kunna frånta en funktionsförhindrad människa sitt människovärde, vilket ju faktiskt också är vad totalitära stater brukar hamna i. 

Ett ändamål/syfte definieras av den nödvändiga betingelsen, t.ex att en bil har 4 hjul och motor, även om det inte är tillräckligt. Människovärdet bygger på den nödvändiga betingelsen att personen är en människa. Att du kräver av mig att resonera SOM OM det dessutom behövs vissa sk tillräckliga betingelser för ett ändamål är att göra ett katastrofalt tankefel. Det krävs inte av en person att de är friska, har två armar och två ben, har intellekt och tankeförmåga över en viss nivå för att de skall var människa, och ha fullt värde. Det som krävs är det nödvändiga: att de är en människa. 

På samma sätt krävs det inte av ett äktenskap att det är två friska, unga, fertila, däremot krävs det att de är två olika kön: den nödvändiga betingelsen måste vara uppfylld.

Ytterligare stöd för civilrättslig registrering

Här är ytterligare några som ger stöd för en civilrättslig registrering av samlevnad.

Professorn i kyrkovetenskap, Oloph Bexell,  i Svd.

Ledarskribenten i LO-tidningen: Regeringens äktenskapsbekymmer.

Från Anders Brogrens blogg har jag hämtat följande lista:

Smålandsposten: 
Alla fel om äktenskapet
Nya Wermlandstidningen: 
Ingen kompromissvilja 
Sydsvenska Dagbladet: 
Giftas kan bli skiljas 

Barometern: 
Världslig maktutövning 
Skånska Dagbladet: 
Splittrat om äktenskapslag 
Norrköpings Tidningar:
Resonemangsäktenskap 
Uppsala Nya Tidning: 
Det är Hägglund som (nästan) har lösningen 
Dagens Nyheter: 
Den givna lösningen 
Eskilstuna-Kuriren: 
Samvetsfråga till riksdagen
Sundsvalls Tidning: 
Civila äktenskap
Borås Tidning: 
Skilsmässa löser inget
Svenska Dagbladet: 
Misslyckat bröllop, men ingen begravning

GP:s webbundersökning om homoäktenskap

 

s undersökning om homoäktenskap

GP:s undersökning om homoäktenskap

Som omröstningen såg ut 2008-11-11, länk.

Noterade nu, kl 12.00 2008-11-11 att GP tagit bort omröstningen, och inte heller behållit bilden med resultatet!! Det blev väl för jobbigt resultat för de politiskt korrekt redaktörerna!

Men beviset finns här ovan!

Kl 14.00: När jag tittar närmare så ser jag att frågan delvis ligger kvar, och på ett sådant sätt att det går att rösta på Null (betyder INTET på dataspråk), och då röstar  man på alternativet Ja, dvs för homoäktenskap.

Klickar man på resultatet så ser man att 34 %, med 5065 röster stödjer detta alternativ, som nu i och för sig kallas Null.

Förhoppningsvis är detta en teknisk miss, och inte något som gjorts medvetet 😉

null-värde

null-värde

 

 

Nullresultat

Nullresultat

 

Blir det diskussion om resultatet så kan alltså några ha röstat för homoäktenskap i mellantiden då frågan tagits bort, men inte helt. Men det kan förståss inte bli så många att de förtar slutresultatet enligt bilden högst upp.

Har Reinfeldt & Co förankrat sitt förslag?

När man läser olika rikdagsmäns bloggar och debattartiklar förstår man att äktenskapsfrågan inte har diskuterats i den moderata riksdagsgruppen. Ändå väljer Reinfeldt att driva igenom sin ståndpunkt som han låst fast sig vid i prestige.

Den uteblivna förankringen är förvånande, och jag undrar hur det är med folkpartiet och centern.

UNT:s ledarsida skriver: ”Enligt rykten inifrån riksdagshuset har inte frågan diskuterats i någon av de borgerliga riksdagsgrupperna. Och där pyr utan tvekan missnöjet. Det finns många riksdagsledamöter, sannolikt från samtliga borgerliga partier, som föredrar civiläktenskap, nära den lösning som föreslagits av Göran Hägglund.”

Tänker riksdagsledamöter från m, c och fp låta sig köras över av sina partiledare i denna viktiga fråga?

Stöd för en civilrättslig registrering

Jag har tidigare skrivit om det stora stöd för en civilrättslig registrering som getts av bl a liberala ledarskribenter, RFSU, föreningen Humanisterna, samfundsledare m.m.

Idag läste jag den ultra-liberala debattören, Henrik Alexandersson, en av de som stått bakom det folkliga upproret mot FRA-lagen. Han ger på sin blogg ett starkt stöd för Kristdemokraternas förslag på lösning.

En annan välkänd debattör, Dick Erixon, även han liberterian, stödjer samma upplägg på sin blogg.

(Liberterian betyder ultra-liberal enligt amerikansk definition där liberal ju står för det liberala partiet som inte egentligen är så liberala i ordets egentliga betydelse.)

Nio moderata riksdagsmän skrev igår på Svd Brännpunkt en debattartikel med stöd för förslaget även om inte Kristdemokraterna nämndes vid namn.

Och fler stödjer vårt förslag. Jan Ericson (m),  rikdsagsledamot från vårt distrikt, skriver på sin blogg att flera andra riksdagsmän från m och c stödjer förslaget.

Han och andra bekräftar också att antalet protestmail mot Reinfeldts förslag är större än antalet mail mot FRA-förslaget!

Skall ateisten Reinfeldt göra våld på kyrkan?

Reinfeldt hävdade i radio att kyrkklockorna kommer ringa till midsommar (dvs för vigsel av homosexuella).

Hur kan en statsminister var så okunnig?

Formellt är kyrkorna och samfunden fria från staten. Talar vi om Svenska kyrkan har den en kyrkoordning – en kyrkans egen interna lag, som reglerar vad som inom kyrkan får göras och hur. 

Skall kyrkan praktisera vigsel av homosexuella så måste först kyrkomötet besluta om den gudstjänstritual som skall brukas. I dagens vigselritual är det helt och hållet en gudstjänst där en man och en kvinna vigs till makar.

Kyrkan kommer inte hinna ta beslut om någon ritual för vigsel av homosexuella förrän tidigast sent på hösten. Kyrkomötet sammanträder bara två gånger per år, en gång på våren och en gång på hösten.

Menar Reinfeldt att staten skall tvinga Kyrkan att viga homosexuella redan till midsommar?

Troligen är det så att han  helt enkelt inte är medveten om hur Svenska kyrkan (eller de andra samfunden) fungerar. Han är helt enkelt okunnig.

Det i sig är intressant. Reinfeldt kör över en samstämmig opinion från kyrkor och samfund som vill bevara begreppet äktenskap för relationen mellan en man och kvinna. Men han gör det som okunnig och icke insatt.

I vilka andra frågor driver Reinfeldt igenom sin övertygelse utan att vara insatt och kunnig?

Jag har tappat allt förtroende för honom.

Läs även debattartikeln av  de moderata riksdagsmän som går emot Reinfeldt i frågan. (i Dagen)

Mer om äktenskapet: Dagen

Kaliforniens väljare – rationella fundamentalister?

Kaliforniens ofta räknad till den mest progressiva staten i USA röstade fram Obama med ca 60 % av rösterna.

Samtidigt röstade de mot enkönade äktenskap med ca 52 % och gick emot Högsta domstolens utslag som tillät enkönade äktenskap.

Är Kaliforniens väljare rationella eller fundamentalister?

Tanken hämtat från Newsmill / Roland Poirer Martinsson

Äktenskapsfrågan – regeringssamarbetet och alliansen

Så har slutligen äktenskapsfrågan strandat i regeringen. Göran Hägglund skriver om det på Svd:s brännpunkt.

Vad som händer nu är lite oklart. Tidningarna skriver lite olika om vad som sägs vara gången framöver.

Klart är att regeringen som helhet (inkl Kristdemokraterna) lägger en proposition om en könsneutral samlevnadsbalk. Vad jag förstår kommer domare att förlora rätten att viga. Svenska Kyrkan förlorar sin automatiska rätt att viga, och kommer att få ansöka om vigselrätt som alla andra samfund.

Det är viktigt att notera att Kristdemokraterna stått på sig i vår grundhållning: Äktenskapet gäller mellan man och kvinna.

Under resans gång har vi fört fram tre kompromissförslag i avsikt att få fram ett regeringsförslag. 

Det senaste förslaget, att införa en civilrättslig registrering av samlevnad och att överlämna åt kyrkor, samfund och religioner (eller andra intresserade) att genomföra en högtidligare vigselceremoni, har vunnit stort stöd i media, bland ledarskribenter, samfundsledare,  Humanisterna och RFSU (och här) har delat den uppfattningen.

Exempel på ledare: Expressen,  NorrbottensKuriren, Nya Wermlandstidningen, Barometern och DN. Sedan tidigare har ett antal ledarskribenter krävt civilrättslig registrering. UNT stödjer Kristdemokraterna (med visst förbehåll)

Det är mycket märkligt att Reinfeldt, som inte ens är medlem av kyrkan, nu väljer lägga sig i hur Kyrkan (samfunden) hanterar ett av sina grundläggande religiösa begreopp (äktenskapet). Det är innebörden av det  förslag som Moderaterna, Centern, och Folkpartiet avser att lägga som motion i Riksdagen. (Se KDU:s ordförande och  Barometern).

Samtliga våra förslag har avvisats. Moderaterna, Centern och Folkpartiet har låst fast sig i prestige, och vågar inte ändra sig och ta det förslag som Kristdemokraterna lanserat.

Det innebär i praktiken att även om inte regeringen lägger en proposition som kör över en av regeringspartierna, så kör riksdagsmajoriteten över Kristdemokraterna och de 30-40 % av väljarekåren som står för samma uppfattning som oss. (Enligt en Sifo-undersökning i våras, tidningsundersökningar, som t.ex  GP:s webb-undersökning denna veckan om stöd för enkönade äktenskap  [flyttad hit])

Att (s), (v) och (mp) gör det är kanske inte så mycket att säga om. Men att (m), (c) och (fp) gör det är  mer anmärkningsvärt. Och värt att minnas vid nästa val!

Redan märker vi på grästrotsnivå att många moderater är missnöjda över sitt partis utveckling, och det gäller då inte bara äktenskapsfrågan.

Jag vågar förutspå att moderaterna kommer förlora många av sina tidigare kärnväljare, och många kommer att gå till Kristdemokraterna. Redan har vi i vår lokalavdelning fått ta emot några moderater som bytt parti, och jag vet att fler funderar. Jag vet också att Centern lokalt förlorat flera medlemmar på sin hantering av bla äktenskapsfrågan.

Det är inte solklart hur det kommer gå i riksdagen. Det finns tre slutlägen:

Alt 1: Könsneutral äktenskapslag enligt oppositionens modell. Alt 2: Könsneutral äktenskapslag enligt fp-m-c-modell (i sak samma innehåll som oppositionens)Alt 3: Civilrättslig samlevnadslag, enligt kd:s modell.” (Dagen)

Läs Dagens artikel som beskriver läget.

Även om inte Kristdemokraterna avgår från regeringen efter det som hänt så är det fullt klart att allianssamarbetet fått sig en allvarlig törn. Förtroendet för moderaterna, centern och folkpartiet bland oss Kristdemokrater har naggats ordentligt i kanten.

Det får givetvis konsekvenser på sikt. Och de är i första hand inte positiva.

Tillägg 9 november 2008:

Sten-Gunnar Hedin ger en bra analys över läget i en debattartikel i Dagen. Kontentan är att Kristdemokraterna, och Göran Hägglund, trots allt faktiskt förhindrat att ett regeringsförslag (proposition) läggs om könsneutrala äktenskap.

Vi har stått upp för det vi tror på, även om vi blir överkörda av riksdagen. Vi är därför värda att få de kristna och värdekonservativas röst i nästa val. Utan oss hade vi redan haft en proposition om könsneutrala äktenskap.

Läs också vad KDU:s ordförande, Charlie Weimers, skriver i frågan.

Debatt om könsneutrala äktenskap i Radio Sjuhärad

I onsdags intervjuade Expressen mig om hur läget är inom partiet. De har intervjuat totalt 25 av 27 distriktsordföranden.

I artikeln som publicerades på torsdagen citerade de mig:

”Vill det sig illa, och de andra i Alliansen försöker köra över oss, så är det bättre att gå ur Alliansen.” Per-Olof Hermansson, Södra Västra Götaland

Detta föranledde Radio Sjuhärad att ringa mig i torsdags förmiddag och fråga om jag var villig att säga detta i en debatt med en företrädare för Alliansen. Givetvis var jag det.

Det visade sig senare att de fått en MUF-ordförande att ställa upp, och detta kryddades med att en RFSL-are, Åke Englund, också var med. Han skriver om debatten här.

MUF-ordföranden var upprörd över att jag ville fälla Alliansen för en ”sådan liten principsak”. Min undrar är förstås varför de tre andra partierna vill köra över Kristdemokraterna och riskera att vi går ur Alliansen för en sådan liten principsak.

Vill du höra hela debatten så kan du klicka på denna länk, titta lite längre ned på sidan. Döm själva.

Jag tyckte att debatten hölls på en sansad nivå, och jag försökte föra ett lite mer filosofiskt resonemang (om äktenskapet ontologiskt sett, om ordet som symbol mm) som jag fört i tidigare inlägg Bevara äktenskapet. Men på Åkes blogg rubriksätter han sitt inlägg med ”Att möta fienden”, och skriver han ”tror fortfarande jag funderar på känslan av att möta någon direkt som har så diametralt och nästintill hatiska åsikter om vad jag är”. Jag tolkar detta som en känslomässig projicering, en rädsla om man inte känner mig och vad som driver mig.

Det är ledsamt att han tycker att jag har hatiska åsikter om vad han är. Det har jag inte. Inget jag sade i debatten uttrycker en hatisk åsikt ‘om vad han är’.

Däremot är jag övertygad om min uppfattning i sakfrågan: att den relation som man betecknar med ordet ”äktenskap” endast kan förekomma mellan en man och en kvinna.

Att jag uttrycker denna uppfattning räcker tydligen för att (vissa) andra uppfattar mig ha nästintill hatiska åsikter.

Jag själv tyckte att vi hade en rak, öppen, fair, debatt. Som för min del gärna fått fortsätta en stund.

Det jag efterfrågar är att de som driver frågan om könsneutrala äktenskap svarar med ett mer filosofiskt resonemang. Nu blir det i stället mest argumentet: kärlek, diskriminering, och känslor.

De sista dagarna har jag fått några kommentarer, som ni kan läsa, här på bloggen.

En av kommentarskrivarna, Bengt, har grovt missuppfattat min fråga om hur många ben en hund har om man kallar svansen för ett ben. Även där ser jag en stark, känslomässig reaktion, i detta fall överreaktion. Jag har inte fått något svar på min sista fråga till honom, att återkomma efter att han läst mitt inlägg Bevara äktenskapet.

Efter radiodebatten har jag fått en mängd positiva reaktioner. En man ringde i fredags kväll och berättade att han länge röstat på (c) och (m) men att han nu skulle stå upp för och vara ambassadör i sina kretsar för Kristdemokraterna, särskilt i frågan om äktenskapet.

Jag har också fått ett telefonsamtal till mitt mobilsvar med ett hotfullt budskap, med anspelning på inlägget om Bevara äktenskapet.

Tar man till hot har de rationella och logiska argumenten trutit. Det vinner ingen respekt.

Jag vill föra debatten på rationella grunder och sakliga argument, men givetvis utifrån vars och ens grundläggande ideologi (vilket gör att man kan hamna i olika slutsatser).

Vi måste skilja på sak och person.

Att stå upp för sina åsikter – makten är inget självändamål

I intervjun med Expressen, och i debatten i Radio Sjuhärad, var en huvudfråga om jag tyckte att vi Kristdemokrater skulle kunna lämna Regeringen och Alliansen på grund av frågan om könsneutrala äktenskap.

Mitt svar är Ja, om de övriga partierna kör över oss. I alliansuppgörelsen ingår att alla partier skall vara överens, och att en fråga måste bearbetas och penetreras tills vi är överens.

Jag förde också fram att man måste stå för sina åsikter. En politiker måsta mena vad han säger, och säga vad han menar.

Det finns grundläggande värdefrågor som är viktigare för oss som ett värdegrundat parti, än andra frågor som inte är värdefrågor, t.ex en skatt.

En grundläggande värdefråga kan man inte bara ge upp.

Är något man tror är sant och viktigt ifrågasatt kan man inte byta åsikt för att tillfredställa en större opinion.

Att en stor majoritet av riksdagsmännen vill en viss sak gör det inte mer rätt. En demokratisk majoritet har inte alltid rätt.

Den har rätt att i enligt vår grundlag att ta ett beslut, men det gör inte beslutet i sig rätt. Beslutet – sakfrågan – måste bedömas i sig själv, utifrån premisser, rationella argument mm.

Vi som kristdemokrater måste stå upp för vår grundläggande ideologi, oavsett konsekvenserna. Att mildra våra åsikter, tvätta bort något av vår ideologi, för att bli mer salongsfähiga är för mig att vara förljugen.

Det är möjligt att andra partier vill verka på detta sätt: ändra sin uppfattning för att man tror att folket därmed skulle tycka bättre om en, men sådan politiker vill inte jag vara.

Tänk vad Alf Svensson blev hånad och förföljd i media när han talade emot pornografi i början av 90-talet. Och när han föreslog att barn-pornografi skulle kriminaliseras blev han uthängd i media!

Men hur är det idag? Idag står de flesta på Alfs sida mot barnpornografin.

Samma var det när Alf Svensson tog upp frågan om att många överuttnyttjar sjukskrivning. Han blev häcklad för detta. Nu har försäkringskassan satt inte större kontrollsystem för att stävja missbruket av sjukförsäkringsrätten.

Men vad hade hänt om Alf inte varit modig nog och stått up för vad han tror på? Hade vi då idag haft en situation där barnpornografin var tillåten? Och missbrukete av sjukförsäkringen hade fortsatt som förut.

Nej, vi som politiker måsta stå upp för vad vi tror på, för det är ju det vi vill att samhället skall påverkas av. Vi vill att vår ideologi skall prägla det gemensamma  bästa. Det gör man inte genom att hålla tyst, eller genom att mildra sina åsikter, eller kohandla med sina principer.