Bidrag på lika villkor II

Idag på Barn- och Ungdomsnämnden tog vi äntligen beslut efter ett långt arbete om nya riktlinjer och regler för bidragen till de fristående enheterna i förskola och grundskola. Frågan initierades av mig för drygt ett år sedan.

Grundförslaget har arbetats fram i en samrådsgrupp med tjänstemän från förvaltningen och representanter från de fristående enheterna. Förvaltningen lade ett förslag i slutet av 2007, och på vissa punkter hade de fristående anmält en avvikande uppfattning.

I decembermötet yrkade jag för några ändringar i förslaget, och dessa yrkanden har sedan bordlagts och utretts av förvaltningen, för att nu slutligen tas upp i beslut i nämnden idag.

Det betyder att vi idag tagit beslut om en modell som uppfyller de krav som Skolverkets rapport från juni 2006 ställde upp, och som regeringens särskilde utredare också lyft fram i sin utredning: ”Bidrag på vilka villkor”.

Det är en modell som är

* tydlig
* enkel att tillämpa
* förutsägbar
* öppen
* hållbar över tid

och som ger de fristående möjlighet till rättvisa och lika bidrag jämfört med de kommunala skolorna.

Det enda som inte riktigt är genomlyst är frågan om hur mycket administrativt bidrag som friskolorna skall få. Idag får de de motsvarande den administration som finns lokalt på en kommunal skola. Men vad jag kan se får de inte del av kostnaden som kommunen har för central växel, löneadministration, centrala datakostnader (epostsystem, epostklient, Officepaket mm).

Här behöver jag lära mig mer om hur administrativa kostnader bokförs i kommunen, och vad som är rimligt att de fristående skall få del av…

Gunnar Nilsson i Radio Sjuhärad om jäv

Hörde just inslaget i Radio Sjuhärads morgonnyheter från fredagen den 8:e. Dels var det på nyheterna under dagen, och dels har ett klipp lagts ut på webben.

Ni kan lyssna på klippet här, och göra er egen bedömning efter att ha läst mina kommentarer nedan. Jag kommer försöka få tillfälle att ge min egen bild av det i radion, eftersom det är en allvarlig anklagelse Gunnar kommer med.

Reportern som påannonserade inslaget på nyheterna inledde med att säga: ”Politiker i Mark anklagas nu för jäv.” ”Det är kristdemokratiske Per-Olof Hermansson…”. ”De borgerliga i Barn- och Ungdomsnämnden, med kristdemokraten och vice-ordföranden i nämnden, Per-Olof Hermansson, i spetsen, har argumenterat för förändrade regler som ger friskolorna mer pengar. Han säger också att ”den friskola som utan jämförelse får mest skattepengar är den kristna skolan Letebo, i Horred , där Per-Olof Hermanssons barn går. Det tycker ordföranden i nämnden, socialdemokraten Gunnar Nilsson, är mycket när en jävs-situation.” (Jag har två barn som går där, de 5 övriga går eller har gått på kommunala skolor)

För det första är det fegt av Gunnar Nilsson att ta upp frågan när jag inte är närvarande på presskonferensen. Han har aldrig i nämnden lyft frågan. Det han säger innebär ett ifrågasättande av min heder, mina motiv och drivkraft. Reportrarna tolkar det som att han anklagar mig för jäv.

Lyssnar man mer noggrant säger han inte det rakt ut, utan han svävar: ”Det är bekymmersamt, tycker jag, var går gränsen till jäv”

Han anklagar mig inte rakt ut för att vara jävig (i radion i alla fall). Han sår misstro, och vill misskreditera mig, skuldbelägga mig och mina motiv, när h an säger att det är bekymmersamt ur jävs-synpunkt.

Antingen är jag jävig, eller också är jag inte jävig. Det finns inget mellanläge. Han mumlar i skägget (som han inte har), och vill med antydningar om jäv skapa en ”Guilt by association”, det kallas att skambelägga någon. Jag tycker det är falskt.

Jag inser att han är desperat, han har inga argument, och kör då ett billigt debattknep.

Nej, han har inga argument mot de förändringar vi gjort, och de yrkanden som jag fört fram för ett nytt regelverk, eftersom de vi redan genomfört, och ämnar ändra i regelverket ligger helt i linje med Skolverkets tidigare rapport, och Alliansregeringens nya utredning som har förslag på alla de punkter som vi fört fram, som ligger helt i linje med vad vi yrkat.

Kan han inte argumentera mot våra förslag i stället??

På journalistens frågor svarar han: ”Det kan man säga”, ”Det kan man säga, ja” , ”Jo, så är det”

Vad är det då som Gunnar helt och fullt håller med om, och alltså står för:

1. ”Kan man beskriva det så att de borgerliga vill … hitta regler som gör att friskolorna får mer pengar?”

– ”Det kan man säga”

2. ”Under 2007 var det på grund av de ändrade reglerna med mer pengar till friskolan, så försvann 1 miljon kronor från de kommunala skolorna?”

– ”Det kan man säg, ja”

3. ”Och grundskolan gick med över 3 Mkr i förlust?”

– ”Ja, så är det”

Jag förstår att Gunnar på presskonferensen dragit dessa argument, och mitt i intervjun säger han också, som svar på frågan ”Hur ser ni socialdemokrater på det här, då?” : ”Vi ser att det är viktigt att de pengarna som… vad får det för konsekvenser för oss. För vi har ju inga extra pengar, utan det är ju de pengar vi har i vår samlade verksamhet. De får ju tas någonstans för att föra över dem.

Avslutningsvis säger han som sammanfattning:

”Det är viktigt då att vi ser på det, vad får det för konsekvenser när vi gör de här fördelningarna av pengarna. Det är oerhört viktigt. Och att vi vet, De här pengarna de tar vi därifrgån, och ger dit”

För mig är det solklart att med hans sätt att se (att vi fördelar pengar ”från” kommunala skolan och ”till” friskolorna, dvs en omfördelning) så är alla de ledamöter som har egna barn eller barn-barn i kommunal förskola, barnomsorg eller grundskola, med hans eget resonemang lika jävig. Vi beslutar jag (enligt Gunnar) om nedskärning av kommunens skolor, och då sitter de i samma jävssituation som Gunnar menar att jag har.

Nu menar inte jag att ledamöterna är jäviga för att de har barn i den kommunala skolan. Det är Gunnars åsikt som innebär denna syn. Inte min.

En analys av Gunnars resonemang, som inte argumenterar mot våra förslag, utan enbart bygger på ett resonemang att friskolorna inte skall få mer pengar:

1. Han menar att om vi följer lagen och förslagen i Skolverkets rapport och skapar tydliga regler och rättvisa, lika villkor för bidrag till fristående enheter så får det som konsekvens att de får mer pengar (och det är negativt enligt (s)).

– Motargument: Vi driver frågan om tydliga skriftliga regler, och rättvisa, lika villkor, som en principfråga. Vi driver inte ”mer pengar åt friskolorna”. De fristående enheterna har rätt till lika villkor enligt lagen. Hur man gör det kommer också förtydligas i en ny proposition och ny lag om ”Bidrag på lika villkor” från regering och riksdag. Den menar vi att man skall följa. Om detta sedan får som konsekvens att de får mer pengar, så är det deras rätt, och vi måste ta hänsyn till detta i den kommunala budgeten (som också omfattar de fristående enheterna). De kommunala skall inte få försämrad kvalitet för att de fristående fått vad som rätterligen tillkommer dem.

2. Han menar att det är friskolornas som delvis orsakat nämndens förlust.

– Mot: De ökade bidrag som friskolorna är enligt ekonomen Allan Wiberg till 300.000 kr förorsakade av de nya reglerna. Resterande beror på ökat antal elever, ökat antal barnomsorgstimmar, och att kommunens omsorgs- och skolkostnader ökat. Ökade kostnader för vår egen verksamhet skall automatiskt ge ökade bidrag till de fristående, efter som de skall ha lika villkor. Eftersom även den kommunala verksamheten haft ökade kostnader så innebär det att det inte är så att friskolorna ”tagit” från kommunens verksamhet. Det han kallar förlust är ju att all verksamhet (kommunens och de friståendes) haft högre kostnader än budget. Både kommens skolor och de fristående har alltså fått mer pengar.

Med all sannolikhet kommer Fullmäktige att täcka nämndens förlust, vilket därmed innebär att kommunens förskolor och grundskolor INTE förlorat på att de fristående fått ökade bidrag.

En sak som Gunnar glömmer: De barn som går i fristående förskola eller skola är också kommunens barn. De har rätt till likabehandling enligt lagen. Han glömmer också det faktum att om den fristående skola de idag går i inte skulle finnas, så skulle de idag gå i kommunens skola, och då skulle kostnaden vara högre. Om dessa barn utan att blinka har rätt at få dessa kostnader täckta om de går i kommunens skola, varför skall de då inte få dem täckta om de går i en friskola??

Men i hans socialdemokratiska rättvisesystem gäller den gamla regeln: ”Vi är alla jämlika, men några är mer jämlika än andra”.

Det är denna princip som vi borgerliga inte kan skriva under på.

(s)-politiker till attack, anklagar mig för jäv

Gunnar Nilsson, ordförande i Barn- och Ungdomsnämnden gör ett utfall mot mig i dagens BT

Vi hade nämndsmöte i onsdags. Det var inga kontroversiella frågor på bordet. Vi hade inga omröstningar. Två ärenden hade BUN:s AU beslutat återremittera/bordlägga för vidare bearbetning, för att ta upp dem på nästa nämndsmöte i mars.

Den ena av dem var reglerna för fristående skolor och förskolor i Mark.

När jag fick problem med bil i torsdags ringde jag till Gunnar på förmiddagen och sa att jag inte kunde komma på presskonfererensen. ”Men det är ju inga konstigheter”, sade jag. ”Nej, vi var ju överens om alla frågor”, sade Gunnar.

Döm om min förvåning när BT-journalisten sedan ringer på sen-eftermiddagen och berättar om Gunnars utfall. Han anklagar mig för att vara jävig vad gäller frågan om regler för de fristående skolornas ekonomiska bidrag, redovisningen av bidragen mm. Han tycker jag är jävig för att jag har två barn i Leteboskolan.

Gunnar tog upp en fråga som inte ens var under behandling på mötet. Hans angrepp på mig uppfattar jag som ett ifrågasättande av min heder. Det var ett slag under bältet, eftersom han uttnyttjade tillfället då jag inte var närvarande. Hade jag varit där hade han inte vågat.

Jag förstår att Gunnar i sakfrågan inte har några argument, och därför i desperation tar till jävs-argumentet i ett försök att oroa och uppröra sina väljare.

Svagt, Gunnar!

Till saken hör att jag kollat med jurister om jävsförhållanden när man sitter i en politisk nämnd. Jag har dessutom läst lagen, och förordningar för att själv bilda mig en uppfattning i frågan.

Man är inte jävig om frågan som behandlas är generell. Den fråga vi har på bordet är frågan om att skapa ett regelverk för de fristående enheterna i Marks kommun. Det är inte Leteboskolan som är uppe till behandling.

Förvaltningen har tillsammans med de fristående enheterna arbetat fram ett förslag till regelverk. Jag har yrkat ändring på några av punkterna.

Bakgrunden är att kommunen de senaste 10 åren har en praxis som varit otydlig. Relationerna med de fristående och villkoren för beräkning av bidrag, utbetalning mm har inte varit skriftliga. Det har skapat oro, och otydlighet. Dessutom har på vissa punkter de fristående inte fått fullt ut det som de har rätt till.

Jag föreslog då i början av 2007 att vi skulle skapa ett regelverk med regler som gör att de får en rättssäker, transparent, förutsägbar och rättvis behandling. Detta har ingen opponerat sig emot.

Som underlag har jag utgått från Skolverkets rapport (nr xxx) som Skolverket på uppdrag av dåvarande (s)-regeringen tog fram tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting, samt Friskolornas riksförbund.

Jag drivs inte av ett ensidigt intresse att ge de fristående mer pengar. Jag drivs av ett rättvise-patos. De har samma rätt som kommunens skolor. Friskolornas barn är också kommunens barn.

Till råga på allt så är alla mina yrkanden i linje med Skolverkets förslag i rapporten. Dessutom lade i tisdags Alliansregeringens utredare fram sin utredning som bygger på Skolverkets rapport. Och i denna utredning föreslår han ett antal förändringar i lagen som ligger helt i linje med mina förslag. På några punkter har han skarpare förslag än jag.

I tidningen framför Gunnar en uppgift som är ren lögn. Han säger  ”I december lade han [dvs jag] ett förslag som innebär att den kommunla ersättningen höjs med sammanlagt 1,2 miljoner per år.”

Faktum: Kommunens kostnader för de fristående enheterna ökade 2007 med 1.2 miljoner kr. Det berodde på olika saker, delvis för att vi tidigare under hösten förändrat vilka overheadkostnader som inte skulle räknas bort från underlaget vid beräkning av de friståendes bidrag. Denna förändring uppskattade ekonomen Allan Wiberg till 300.000 kronor, om jag minns rätt. Den återstående ökningen beror på annat, att kommunens skol- och förskolekostnader ökat, större antal omsorgstimmar, fler antal elever mm. Detta har jag inte orsakat.

Att mina yrkanden vad gäller regelverket skulle öka kostnaderna med 1.2 miljoner kr är fel.

Gunnar säger att jag är jävig. Men om jag är jävig då vi diskuterar beräkning av bidrag och regelverket för de fristående, då är större delen av nämnden jävig när vi diskuterar fördelning av resurser till de kommunala skolorna. Många har ju barn, eller barn-barn i den kommunala skolan.

Så Gunnars påstående faller på sin egna orimlighet. Ingen skulle kunna sitta i en nämnd då.

Dessutom vill jag påpeka att ingen politiker i Mark slagits så mycket för Barn- och Ungdomsnämnden vad gäller att ge nämnden extra ramtilldelning för att höja skolans kvalitét. I budgetberedningen yrkade MarkAlliansen på att ge BUN 34 miljoner kronor extra för 2008. Sossarna yrkade på 7.5 miljoner kronor. I Kommunstyrelsen fick vi igenom detta med hjälp av Markbygdspartiet.

Av dessa pengar går mer än 96% till de kommunala skolorna.

Jag har två frågor till Gunnar: Hur får du mina förslag till 1.2 miljoner? Vad är den juridiska jävsgrunden?

Du är skyldig mig en ursäkt, Gunnar!

Avknoppning av kommunala skolor

SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) konstaterar i en utredning att det inte finns några lagliga hinder för att knoppa av en kommunal skola och göra det till en friskola.

Däremot sägs att en kommun bör lägga fast riktlinjer eller en policy för hur det skall gå till, om man är intresserad av att tillåta detta.

I den förestående omstruktureringsutredning  som vi kommer göra i Marks kommun bör ett resonemang om detta tas upp, som underlag för ett eventuellt beslut om policy i Kommunfullmäktige.

Hela utredning kan du hämta här.

Ersättning till friskolor – rättvisa villkor, finns det? (Bidrag på lika villkor I)

I början av året lyfte jag en fråga in Barn- och Ungdomsnämnden: friskolornas ekonomiska ersättning.

Vi fick nämligen en utomordentlig redovisning av kostnaden för våra kommunala elever, fördelat på kostnadsslag: Pedagoger, assistenter, fortbildning, läromedlen, elevvård, lokaler, måltider, skolskjutsar, ledning/administration och övrigt.

Men det fanns inte någon motsvarande uppställning för hur mycket av detta som vi sedan skickar i bidrag till de fristående enheterna, dvs i vad mån våra kostnader utgör grund för utbetalning av ersättning till friskolorna.

Eftersom Skolverket och Friskolornas riksförbund i en utredning rekommenderat att det skall finnas en sådan så yrkade jag att förvaltningen skulle få ett uppdrag att ta fram detta.

Nu hade vi på bordet en sådan uppställning, med en underbilaga som utgör grunden för fördelningen. Denna underbilaga fanns i två versioner, en som var förvaltningens förslag, och som gick på samma principer som tidigare år, och en som var justerad på vissa kostnader utifrån friskolornas synpunkter.

Förvaltningen och de fristående enheterna har nämligen under året träffats för att tillsammans försöka komma fram till ett förslag på avtal och regler för hur ersättning skall beräknas, vad som skall gälla när en förskola under- respektiva överproducerar omsorgstimmar. Vid dessa genomgångar har man också i detalj gått igenom denna lista på kostnader och vilka som skall ligga till grund för ersättning till friskolorna och vilka inte skall göra det.

Kortfattat kan man säga att förvaltningens linje har varit att vissa kostnader är s.k. overheadkostnader, och med argumentet att friskolorna inte har denna overhead så skall de inte heller ha ersättning baserat på kommunens overhead. Som exempel kan nämnas: BUF:s centrala kansli med kringkostnader, Utbildning för lärarpersonal för användning av webb-baserat verktyg för kommunikation mellan hem och skola. Medlemsavgift till företagshälsovården. Centrala IT-tekniker som sköter support och helpdesk, samt centrala databaser, nät och servrar.

Men på vissa av dessa har friskolorna anmärkt att de visst har dessa kostnader. Dessutom menar jag att det faktum att de inte har en viss kostnad för en viss funktion inte utgör skäl till att neka dem möjligheten att ha denna funktion. Får de inte motsvarande bidrag kan de ju inte heller införa denna funktion.

Det blev votering i denna fråga, och MarkAlliansen vann den, och eftersom Markbygdspartiet inte var närvarande så vann vi utan deras hjälp. (Men jag är övertygad om att de röstat med oss om de varit med).

Totalt lyfte vi tillbaka motsvarande ca 9 Mkr till kostnadsunderlaget, dvs minskade overheaden med motsvarande. Detta skall sedan divideras med det totala antalet elever i kommunens skolor för att därmed får fram beloppet per elev till friskolorna.

Enligt förvaltningen rör det sig om ca 230.000 kronor, så det är inge jättepengar i förhållande till vår budget som ju är mer än 450 Miljoner kronor i år.

Men det är svåra frågor detta. Och hur man än gör så blir det ändå fel. T.ex har vi i kommunstyrelsen i år beslutat att alla overhead vad gäller mat, lokaler, städ, och IT inte skall belasta nämnderna, utan Teknik- och servicenämnden får ersättning i sin ram direkt av Kommunfullmäktige. Men detta gör att underlaget i BUN för uträkning av ersättningen till friskolorna minskas med motsvarande belopp. Dvs de får inte ersättning för overhead, och det är självklart så att när de köper mat från t.ex ICA Buffe så får de betala ICA:s overhead. Dvs de borde få del av det beloppet också.

Ett ännu tydligare exempel: I overheaden för IT ligger kostnaderna för skolornas internet, epost, och MSOfficepaket. Det betyder att friskolorna gått miste om denna del i sin ersättning, vilken de rätterligen borde fått.

Jag tycker därför att vi skall försöka få fram ett annat sätt att räkna ut bidragen till friskolorna. Varför inte genom en s.k. skolpeng som följer barnet, och går till den skola som barnet väljer. Skolpengen skulle kunna justeras utifrån skolans s.k. SALSA-värde. Det skulle betyda mer pengar till en skola med föräldrar med låg utbildningsnivå, eller med många invandrarföräldrar.

Det är något vi kan titta på nu när vi skall omstrukturera vår skolorganisation. Och en viktig del då är att göra studiebesök hos andra kommuner för att studera vilka vägar de valt. Att sitta på sin egen kammare och hitta på lösningar tar tid, och det är risk för att man går fel. Bättre att lära av de goda exemplen som finns, och ta varning av de dåliga.

Om skolor, friskolor, och konfessionella friskolor

Utan att ha sett den nya överenskommelse i skrift vill jag ändå ge några korta kommentarer:

Den nya lagen ger möjlighet att kontrollera och bötfälla alla skolor som missköter sig. Det gäller även kommunala skolor. Detta är något som tidigare efterfrågats eftersom de tidigare gått fria från påföljd när något inte fungerat där. Skolverket kommer nu även kunna stänga kommunala skolor som missköts.

Religiösa inslag kommer även fortsättningsvis vara tillåtna i alla skolor. Det som nu fastslås är att konfessionella inslag inte skall vara tillåtet i ämnesundervisningen. Däremot kommer skolan även fortsättningsvis kunna delta i skolaavslutning i kyrkan, adventsfirande mm. Dessutom får konfessionell undervisning ske utanför skoltid, t.ex i morgonbön, kristendomsundervisningen mm. Precis som det varit tidigare.

Detta är säkerligen inget problem för det stora flertalet konfessionella skolor, åtminstone de som drivs på kristen grund. De har även tidigare separerat konfessionella inslag från den undervisning som sker utifrån läroplanen.

So what´s all the fuss about?

Läs mer på  Dagen här.

Religiösa Friskolor

Det är debatt om ‘religiösa’ friskolor igen.

Det utspel som Björklund och andra gjort i dagarna om att skärpa lagstiftningen för att eleminera vissa ‘extrema’ friskolor bygger på samma utslag av politisk korrekthet som jag berört i tidigare inlägg.

Man menar att en skola inte får påstå att evolutionsteorin är en teori. Va´? En teori är väl alltid en teori, oavsett vilket vetenskapligt belägg den har. Vissa teorier är mer förankrade i vetenskapliga argument än andra, men alla är väl teorier.

Man skulle önska att det fanns en viss ödmjukhet och självkritik hos alla dessa som VET. De har samma attityd som de som tidigare påstod att jorden var platt. Och den teorin har vi ju alla lämnat. Vilken teori tror ni gäller om 200 år? Skall det inte finnas ett uns av öppenhet inför vetenskapens utveckling så att man erkänner att om 200 år kanske en helt annan teori gäller, precis som det varit under vetenskapens utveckling hittils under de senaste 2000 åren. Teorier har kommit och gått, och det enda säkra är att gamla teorier får lämna plats åt nya teorier. Skulle just nu, i dessa tider, en viss teori nu fullkomligt ha hittat den slutliga sanningen??

Kvällspostens ledarskribent skriver klokt att detta utspel från Björklund är bara ett utslag av populism.

Även socialdemokratiske Widar Andersson är inne på samma spår i Folkbladet (s) när han skriver ”Björklunds och – vilket framkom under gårdagen – resten av alliansregeringens vilja att förbjuda ”sekter” som Plymouthbröderna att vara skolhuvudmän, är ett grovt, populistiskt utspel.”

Vidare säger han: ”Blir Plymouthbrödernas skola verklighet så ska den bedömas precis som andra skolor. Följer den regelverket för offentliga skolor så ska den inte diskrimineras. Följer den inte regelverket så ska tillståndet dras in. Sådana villkor borde alla skolor ha.”

Jag förstår hans sista mening som att denna kontroll borde finnas över kommunala skolor.

Barn- och ungdomsnämnen – Rättvisa för familjerna, Lika villkor för friskolor

I fjor tog vi beslut i nämnden att lägga till i MORPen (Mål- och Resursplanen 2007-2010) ett BUN-uppdrag att införa Nacka-modellen. Detta föll tyvärr bort i tjänstemännens handläggning. I och med att vi nu har en Alliansregering, och det i Alliansprogrammet finns en överenskommelse om att införa kommunalt vårdnadsbidrag så föreslog jag i KF-mötet den 28:e november att vi skulle sätta upp en punkt i MORPen. Efter gruppledaröverläggning i pausen blev formuleringen: ”Nämnden skall stödja alternativa former av barnomsorg i annan regi inom lagens ram.”

Vi visste ju att regeringen skulle komma med ett förslag, och det är bättre att införa ett kommunalt vårdnadsbidrag än att införa Nackamodellen. Det har ännu inte klarlagts om Nackamodellen håller juridiskt.

Socialminister Göran Hägglund har aviserat att han avser att lägga en proposition om en lag om kommunalt vårdnadsbidrag som skall börja gälla den 1 januari 2008.

Strax efter detta offentliggjordes kom en förfrågan från en medborgare i Mark om kommunens inställning till kommunalt vårnadsbidrag.

Jag har i beredningsgruppen sett till att denna nu kommer upp på nästa möte i AU och nämnden. Vi skall skicka ett officiellt svar att vi ställer oss positiva. Förvaltningschefen har fått i uppdrag att formulera ett positivt svar. Vi kommer säkert också att debattera frågan i AU och nämnden. Socialdemokraterna skruvar förståss på sig, men får acceptera att vi måste stå för fullmäktiges ställning i frågan i vårt svar.

En fråga som vi bör diskutera är huruvida vi skall vänta tills propositionen kommer, eller om vi redan nu skall skicka en förfrågan till regeringen om att vi vill införa kommunalt vårdnadsbidrag och att vi önskar får förhandsbesked om propositionens innebörd för att kunna förbereda oss och ligga i startgroparna.

Ytterligare en fråga: fristående skolors likvärdiga ekonomiska villkor

Jag har initierat ytterligare en fråga som kommer upp i AU och nämnd: De fristående skolornas ekonomiska villkor och frågan om att behandla dem likvärdigt vad gäller bidrag per elev. Skolverket gjorde en utredning förra året, och riksdagen tog beslut att ge regeringen i uppdrag (med mp:s hjälp) att kommunerna skall vara skyldiga att ge likvärdiga ekonomiska villkor för fristående skolor jämfört med kommunala skolor. I skolverkets utredning finns en mängd rekommendationer, och så småningom kommer det en lagstiftning från regeringen. Redan nu är man dock skyldig att inte uppenbart diskriminera de fristående skolorna vad gäller uträkning av bidragsunderlaget. (Många kommuner har förlorat i länsrätten när friskolor överklagat).

Idag görs vissa avdrag, några som går att försvara, men många som inte är självklara, och vissa som direkt går att ifrågasätta.

Det finns idag inte heller någon sammanställning av kostnaderna per elev och kostnadslag för de fristående som är uppställd på samma sätt som sammanställningen av kostnader per elev och kostnadslag för de kommunala eleverna, vilket gör att man inte kan jämföra.

Jag har bett förvaltning att till AU och nämnden ta fram ett underlag där båda ställs upp på samma sätt (som den vi fått för kommunens elever) och så skall vi ta en principiell diskussion om skillnaderna.