Mark, Barn- och ungdomsnämnden tar beslut om småskolor

Idag har BUN i Mark tagit beslut att lägga ned tre småskolor: i Hajom, Berghem och Gullberg.

Kristdemokraterna och Centern yrkade på att vi skulle bevara förskolorna och skolorna på dessa orter för att låta hela kommunen leva; Folkpartiet och Miljöpartiet ville bevara Gullbergsskolan. 

En majoritet av (S), (V), (M) och (MbP, Markbygdspartiet) tog beslutet.

Vi reserverar oss mot beslutet.  Små skolor kostar mer, men har särskilda kvaliteteter, t.ex är de bra för barn med särskilda behov, och orter på landsbygden behöver sina skolor för att fortsätta att attrahera inflyttning. Vi menar att fullmäktige behöver tillföra mer resurser till de mindre skolorna.

Fortfarande ligger Marks kommun långt under genomsnittskommunen vad gäller kostnaden per barn och år.

Bidrag på lika villkor II

Idag på Barn- och Ungdomsnämnden tog vi äntligen beslut efter ett långt arbete om nya riktlinjer och regler för bidragen till de fristående enheterna i förskola och grundskola. Frågan initierades av mig för drygt ett år sedan.

Grundförslaget har arbetats fram i en samrådsgrupp med tjänstemän från förvaltningen och representanter från de fristående enheterna. Förvaltningen lade ett förslag i slutet av 2007, och på vissa punkter hade de fristående anmält en avvikande uppfattning.

I decembermötet yrkade jag för några ändringar i förslaget, och dessa yrkanden har sedan bordlagts och utretts av förvaltningen, för att nu slutligen tas upp i beslut i nämnden idag.

Det betyder att vi idag tagit beslut om en modell som uppfyller de krav som Skolverkets rapport från juni 2006 ställde upp, och som regeringens särskilde utredare också lyft fram i sin utredning: ”Bidrag på vilka villkor”.

Det är en modell som är

* tydlig
* enkel att tillämpa
* förutsägbar
* öppen
* hållbar över tid

och som ger de fristående möjlighet till rättvisa och lika bidrag jämfört med de kommunala skolorna.

Det enda som inte riktigt är genomlyst är frågan om hur mycket administrativt bidrag som friskolorna skall få. Idag får de de motsvarande den administration som finns lokalt på en kommunal skola. Men vad jag kan se får de inte del av kostnaden som kommunen har för central växel, löneadministration, centrala datakostnader (epostsystem, epostklient, Officepaket mm).

Här behöver jag lära mig mer om hur administrativa kostnader bokförs i kommunen, och vad som är rimligt att de fristående skall få del av…

Gunnar Nilsson i Radio Sjuhärad om jäv

Hörde just inslaget i Radio Sjuhärads morgonnyheter från fredagen den 8:e. Dels var det på nyheterna under dagen, och dels har ett klipp lagts ut på webben.

Ni kan lyssna på klippet här, och göra er egen bedömning efter att ha läst mina kommentarer nedan. Jag kommer försöka få tillfälle att ge min egen bild av det i radion, eftersom det är en allvarlig anklagelse Gunnar kommer med.

Reportern som påannonserade inslaget på nyheterna inledde med att säga: ”Politiker i Mark anklagas nu för jäv.” ”Det är kristdemokratiske Per-Olof Hermansson…”. ”De borgerliga i Barn- och Ungdomsnämnden, med kristdemokraten och vice-ordföranden i nämnden, Per-Olof Hermansson, i spetsen, har argumenterat för förändrade regler som ger friskolorna mer pengar. Han säger också att ”den friskola som utan jämförelse får mest skattepengar är den kristna skolan Letebo, i Horred , där Per-Olof Hermanssons barn går. Det tycker ordföranden i nämnden, socialdemokraten Gunnar Nilsson, är mycket när en jävs-situation.” (Jag har två barn som går där, de 5 övriga går eller har gått på kommunala skolor)

För det första är det fegt av Gunnar Nilsson att ta upp frågan när jag inte är närvarande på presskonferensen. Han har aldrig i nämnden lyft frågan. Det han säger innebär ett ifrågasättande av min heder, mina motiv och drivkraft. Reportrarna tolkar det som att han anklagar mig för jäv.

Lyssnar man mer noggrant säger han inte det rakt ut, utan han svävar: ”Det är bekymmersamt, tycker jag, var går gränsen till jäv”

Han anklagar mig inte rakt ut för att vara jävig (i radion i alla fall). Han sår misstro, och vill misskreditera mig, skuldbelägga mig och mina motiv, när h an säger att det är bekymmersamt ur jävs-synpunkt.

Antingen är jag jävig, eller också är jag inte jävig. Det finns inget mellanläge. Han mumlar i skägget (som han inte har), och vill med antydningar om jäv skapa en ”Guilt by association”, det kallas att skambelägga någon. Jag tycker det är falskt.

Jag inser att han är desperat, han har inga argument, och kör då ett billigt debattknep.

Nej, han har inga argument mot de förändringar vi gjort, och de yrkanden som jag fört fram för ett nytt regelverk, eftersom de vi redan genomfört, och ämnar ändra i regelverket ligger helt i linje med Skolverkets tidigare rapport, och Alliansregeringens nya utredning som har förslag på alla de punkter som vi fört fram, som ligger helt i linje med vad vi yrkat.

Kan han inte argumentera mot våra förslag i stället??

På journalistens frågor svarar han: ”Det kan man säga”, ”Det kan man säga, ja” , ”Jo, så är det”

Vad är det då som Gunnar helt och fullt håller med om, och alltså står för:

1. ”Kan man beskriva det så att de borgerliga vill … hitta regler som gör att friskolorna får mer pengar?”

– ”Det kan man säga”

2. ”Under 2007 var det på grund av de ändrade reglerna med mer pengar till friskolan, så försvann 1 miljon kronor från de kommunala skolorna?”

– ”Det kan man säg, ja”

3. ”Och grundskolan gick med över 3 Mkr i förlust?”

– ”Ja, så är det”

Jag förstår att Gunnar på presskonferensen dragit dessa argument, och mitt i intervjun säger han också, som svar på frågan ”Hur ser ni socialdemokrater på det här, då?” : ”Vi ser att det är viktigt att de pengarna som… vad får det för konsekvenser för oss. För vi har ju inga extra pengar, utan det är ju de pengar vi har i vår samlade verksamhet. De får ju tas någonstans för att föra över dem.

Avslutningsvis säger han som sammanfattning:

”Det är viktigt då att vi ser på det, vad får det för konsekvenser när vi gör de här fördelningarna av pengarna. Det är oerhört viktigt. Och att vi vet, De här pengarna de tar vi därifrgån, och ger dit”

För mig är det solklart att med hans sätt att se (att vi fördelar pengar ”från” kommunala skolan och ”till” friskolorna, dvs en omfördelning) så är alla de ledamöter som har egna barn eller barn-barn i kommunal förskola, barnomsorg eller grundskola, med hans eget resonemang lika jävig. Vi beslutar jag (enligt Gunnar) om nedskärning av kommunens skolor, och då sitter de i samma jävssituation som Gunnar menar att jag har.

Nu menar inte jag att ledamöterna är jäviga för att de har barn i den kommunala skolan. Det är Gunnars åsikt som innebär denna syn. Inte min.

En analys av Gunnars resonemang, som inte argumenterar mot våra förslag, utan enbart bygger på ett resonemang att friskolorna inte skall få mer pengar:

1. Han menar att om vi följer lagen och förslagen i Skolverkets rapport och skapar tydliga regler och rättvisa, lika villkor för bidrag till fristående enheter så får det som konsekvens att de får mer pengar (och det är negativt enligt (s)).

– Motargument: Vi driver frågan om tydliga skriftliga regler, och rättvisa, lika villkor, som en principfråga. Vi driver inte ”mer pengar åt friskolorna”. De fristående enheterna har rätt till lika villkor enligt lagen. Hur man gör det kommer också förtydligas i en ny proposition och ny lag om ”Bidrag på lika villkor” från regering och riksdag. Den menar vi att man skall följa. Om detta sedan får som konsekvens att de får mer pengar, så är det deras rätt, och vi måste ta hänsyn till detta i den kommunala budgeten (som också omfattar de fristående enheterna). De kommunala skall inte få försämrad kvalitet för att de fristående fått vad som rätterligen tillkommer dem.

2. Han menar att det är friskolornas som delvis orsakat nämndens förlust.

– Mot: De ökade bidrag som friskolorna är enligt ekonomen Allan Wiberg till 300.000 kr förorsakade av de nya reglerna. Resterande beror på ökat antal elever, ökat antal barnomsorgstimmar, och att kommunens omsorgs- och skolkostnader ökat. Ökade kostnader för vår egen verksamhet skall automatiskt ge ökade bidrag till de fristående, efter som de skall ha lika villkor. Eftersom även den kommunala verksamheten haft ökade kostnader så innebär det att det inte är så att friskolorna ”tagit” från kommunens verksamhet. Det han kallar förlust är ju att all verksamhet (kommunens och de friståendes) haft högre kostnader än budget. Både kommens skolor och de fristående har alltså fått mer pengar.

Med all sannolikhet kommer Fullmäktige att täcka nämndens förlust, vilket därmed innebär att kommunens förskolor och grundskolor INTE förlorat på att de fristående fått ökade bidrag.

En sak som Gunnar glömmer: De barn som går i fristående förskola eller skola är också kommunens barn. De har rätt till likabehandling enligt lagen. Han glömmer också det faktum att om den fristående skola de idag går i inte skulle finnas, så skulle de idag gå i kommunens skola, och då skulle kostnaden vara högre. Om dessa barn utan att blinka har rätt at få dessa kostnader täckta om de går i kommunens skola, varför skall de då inte få dem täckta om de går i en friskola??

Men i hans socialdemokratiska rättvisesystem gäller den gamla regeln: ”Vi är alla jämlika, men några är mer jämlika än andra”.

Det är denna princip som vi borgerliga inte kan skriva under på.