Bidrag på lika villkor II

Idag på Barn- och Ungdomsnämnden tog vi äntligen beslut efter ett långt arbete om nya riktlinjer och regler för bidragen till de fristående enheterna i förskola och grundskola. Frågan initierades av mig för drygt ett år sedan.

Grundförslaget har arbetats fram i en samrådsgrupp med tjänstemän från förvaltningen och representanter från de fristående enheterna. Förvaltningen lade ett förslag i slutet av 2007, och på vissa punkter hade de fristående anmält en avvikande uppfattning.

I decembermötet yrkade jag för några ändringar i förslaget, och dessa yrkanden har sedan bordlagts och utretts av förvaltningen, för att nu slutligen tas upp i beslut i nämnden idag.

Det betyder att vi idag tagit beslut om en modell som uppfyller de krav som Skolverkets rapport från juni 2006 ställde upp, och som regeringens särskilde utredare också lyft fram i sin utredning: ”Bidrag på vilka villkor”.

Det är en modell som är

* tydlig
* enkel att tillämpa
* förutsägbar
* öppen
* hållbar över tid

och som ger de fristående möjlighet till rättvisa och lika bidrag jämfört med de kommunala skolorna.

Det enda som inte riktigt är genomlyst är frågan om hur mycket administrativt bidrag som friskolorna skall få. Idag får de de motsvarande den administration som finns lokalt på en kommunal skola. Men vad jag kan se får de inte del av kostnaden som kommunen har för central växel, löneadministration, centrala datakostnader (epostsystem, epostklient, Officepaket mm).

Här behöver jag lära mig mer om hur administrativa kostnader bokförs i kommunen, och vad som är rimligt att de fristående skall få del av…

(s)-politiker till attack, anklagar mig för jäv

Gunnar Nilsson, ordförande i Barn- och Ungdomsnämnden gör ett utfall mot mig i dagens BT

Vi hade nämndsmöte i onsdags. Det var inga kontroversiella frågor på bordet. Vi hade inga omröstningar. Två ärenden hade BUN:s AU beslutat återremittera/bordlägga för vidare bearbetning, för att ta upp dem på nästa nämndsmöte i mars.

Den ena av dem var reglerna för fristående skolor och förskolor i Mark.

När jag fick problem med bil i torsdags ringde jag till Gunnar på förmiddagen och sa att jag inte kunde komma på presskonfererensen. ”Men det är ju inga konstigheter”, sade jag. ”Nej, vi var ju överens om alla frågor”, sade Gunnar.

Döm om min förvåning när BT-journalisten sedan ringer på sen-eftermiddagen och berättar om Gunnars utfall. Han anklagar mig för att vara jävig vad gäller frågan om regler för de fristående skolornas ekonomiska bidrag, redovisningen av bidragen mm. Han tycker jag är jävig för att jag har två barn i Leteboskolan.

Gunnar tog upp en fråga som inte ens var under behandling på mötet. Hans angrepp på mig uppfattar jag som ett ifrågasättande av min heder. Det var ett slag under bältet, eftersom han uttnyttjade tillfället då jag inte var närvarande. Hade jag varit där hade han inte vågat.

Jag förstår att Gunnar i sakfrågan inte har några argument, och därför i desperation tar till jävs-argumentet i ett försök att oroa och uppröra sina väljare.

Svagt, Gunnar!

Till saken hör att jag kollat med jurister om jävsförhållanden när man sitter i en politisk nämnd. Jag har dessutom läst lagen, och förordningar för att själv bilda mig en uppfattning i frågan.

Man är inte jävig om frågan som behandlas är generell. Den fråga vi har på bordet är frågan om att skapa ett regelverk för de fristående enheterna i Marks kommun. Det är inte Leteboskolan som är uppe till behandling.

Förvaltningen har tillsammans med de fristående enheterna arbetat fram ett förslag till regelverk. Jag har yrkat ändring på några av punkterna.

Bakgrunden är att kommunen de senaste 10 åren har en praxis som varit otydlig. Relationerna med de fristående och villkoren för beräkning av bidrag, utbetalning mm har inte varit skriftliga. Det har skapat oro, och otydlighet. Dessutom har på vissa punkter de fristående inte fått fullt ut det som de har rätt till.

Jag föreslog då i början av 2007 att vi skulle skapa ett regelverk med regler som gör att de får en rättssäker, transparent, förutsägbar och rättvis behandling. Detta har ingen opponerat sig emot.

Som underlag har jag utgått från Skolverkets rapport (nr xxx) som Skolverket på uppdrag av dåvarande (s)-regeringen tog fram tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting, samt Friskolornas riksförbund.

Jag drivs inte av ett ensidigt intresse att ge de fristående mer pengar. Jag drivs av ett rättvise-patos. De har samma rätt som kommunens skolor. Friskolornas barn är också kommunens barn.

Till råga på allt så är alla mina yrkanden i linje med Skolverkets förslag i rapporten. Dessutom lade i tisdags Alliansregeringens utredare fram sin utredning som bygger på Skolverkets rapport. Och i denna utredning föreslår han ett antal förändringar i lagen som ligger helt i linje med mina förslag. På några punkter har han skarpare förslag än jag.

I tidningen framför Gunnar en uppgift som är ren lögn. Han säger  ”I december lade han [dvs jag] ett förslag som innebär att den kommunla ersättningen höjs med sammanlagt 1,2 miljoner per år.”

Faktum: Kommunens kostnader för de fristående enheterna ökade 2007 med 1.2 miljoner kr. Det berodde på olika saker, delvis för att vi tidigare under hösten förändrat vilka overheadkostnader som inte skulle räknas bort från underlaget vid beräkning av de friståendes bidrag. Denna förändring uppskattade ekonomen Allan Wiberg till 300.000 kronor, om jag minns rätt. Den återstående ökningen beror på annat, att kommunens skol- och förskolekostnader ökat, större antal omsorgstimmar, fler antal elever mm. Detta har jag inte orsakat.

Att mina yrkanden vad gäller regelverket skulle öka kostnaderna med 1.2 miljoner kr är fel.

Gunnar säger att jag är jävig. Men om jag är jävig då vi diskuterar beräkning av bidrag och regelverket för de fristående, då är större delen av nämnden jävig när vi diskuterar fördelning av resurser till de kommunala skolorna. Många har ju barn, eller barn-barn i den kommunala skolan.

Så Gunnars påstående faller på sin egna orimlighet. Ingen skulle kunna sitta i en nämnd då.

Dessutom vill jag påpeka att ingen politiker i Mark slagits så mycket för Barn- och Ungdomsnämnden vad gäller att ge nämnden extra ramtilldelning för att höja skolans kvalitét. I budgetberedningen yrkade MarkAlliansen på att ge BUN 34 miljoner kronor extra för 2008. Sossarna yrkade på 7.5 miljoner kronor. I Kommunstyrelsen fick vi igenom detta med hjälp av Markbygdspartiet.

Av dessa pengar går mer än 96% till de kommunala skolorna.

Jag har två frågor till Gunnar: Hur får du mina förslag till 1.2 miljoner? Vad är den juridiska jävsgrunden?

Du är skyldig mig en ursäkt, Gunnar!