livsomställning på flera sätt

Sedan 1 februari är jag inte längre huvudsakligen sysselsatt med politiska uppdrag. Jag har avgått från mina stora uppdrag: ordförande i socialnämnden, ordförande i Trygghets och säkerhetsrådet, ersättare i kommunstyrelsen och dess arbetsutskott. Jag behåller mitt uppdrag som ledamot i kommunfullmäktige för att få en viss kontakt med politiken och det politiska styret. Jag slutar också som distriktsordförande för KD i Sjuhärad. Redan förra året avgick jag som ordförande i KD i Mark.

Det har varit en lärorik och intressant tid, även lärorik på många sätt. Och jobbig – åtminstone åren 2011-2013 då efterdyningarna efter krisen som uppstod 2009-2010 i socialförvaltningen, och jag som nyvald ordförande tillsammans med nämnden fick ta tag i.

Som ni märker har jag inte skrivit någonting under perioden 2014-2018, vilket varit en medveten strategi. Det visade sig att den öppenhet som vi som politiker och förvaltning visade då vi hade regelbundna presskonferenser, och jag publicerade på bloggen, kom att driva en negativ pressbevakning, där det mesta vi förmedlade inte togs emot helt, utan oftast blev det de negativa aspekterna som lyftes fram. Resultat blev att den Marks kommun fortsattes att presenteras med huvudsakligen en negativ bild. Sommaren 2013 tog vi ett beslut att tona ner våra informationer utåt – tyvärr, men så är det, för jag är egentligen en förespråkare för öppenhet – och därmed så dog faktiskt den negativa bevakning av så småningom.

Nu börjar en ny fas i livet: jag återgår till att vara företagare, mitt bolag behöver göra en nystart, investera i nya teknologiska verktyg, och göra en ny version av den applikations-svit vi har för föreningar, tidskrifter och insamlingsorganisationer.

Dessutom fortsätter jag mer intensivt med mina tidigare studier i teologi, närmare bestämt i den hebreiska bibelns exegetik (Gamla Testamentet). Jag kommer fortsätta som doktorand vid svenska universitet i Finland, Åbo Akademi. Under tiden kommer jag även vara aktiv som ordförande och verksamhetsledare på Lärjungagården, och där föreläsa och hålla bibelstudier. Dessutom kommer ordförandeskapet i Riksförbundet Shalom över Israel vara en del i livet; vi har några konferenser per år med fokus på Israel och den judiska bakgrunden och grunden till den kristna tron.

Det blir ett nytt sätt att strukturera vardagen, och inte mig emot… att vara heltidspolitiker är krävande, med många möten och långa dagar, och många kvällsmöten dessutom.

Till råga på allt har jag fått diagnosen Diabetes 2 – även detta en livsomställning, men också detta till det bättre. Jag har ställt om kosten, och kommer börja träna med vikter, allt för att hålla sockernivåerna i blodet i schack!  Mer om det i senare inlägg… det finns mycket att säga om har man hanterar diabetes 2.

 

Ett Mark i tillväxt!

Insändare i Markbladet.

Som säkert alla vet står kommunens alla verksamheter inför kraftiga krav på effektiviseringar. Det var så nyligen som 2009-2010 som vi hade en liknande situation.

Vad är problemet? Det finns två starkt påverkande faktorer: 1. Volymförändringar som är svåra att förutse, 2. Kostnadsökningar är större än kommunens intäktsökningar, främst gällande personal, men även t.ex hyra, kost, städ mm.

Vi måste i de olika nämnderna arbeta hårt med effektivisering och prioritering så att de pengar vi har verkligen används på rätt ställe och på rätt sätt. Men det räcker inte att enbart arbeta med kostnadssidan, vi måste också arbeta med kommunens intäktssida.

Det kan gälla avgifter, men först och främst handlar det om att vi måste bli en kommun med ökande skatteintäkter. Ökande skatteintäkter kommer av ökande antal arbetade timmar (konjunkturberoende), men främst av ökad befolkningstillväxt, särskilt genom ökad inflyttning.

Redan om några år kommer vi behöva göra ytterligare effektiviseringar. Främsta motmedlet är att Marks kommun blir en kommun i tillväxt.

Detta konstaterade vi Kristdemokrater redan i vårt lokala handlingsprogram inför valet 2010. Och vi kommer de kommande åren driva frågan med ökande intensitet.

Förra året lade vi en motion om detta, och vi har i samband med inriktningsbeslutet för den nya Översiktsplanen (ÖP) krävt att vi sätter upp ett betydlig kraftigare mål för befolkningstillväxten än 0,5 % per år. Övriga partier var rädda för att sätta en definitiv siffra, och vi lade då förslaget att målet skulle vara en god tillväxt, för att i själva ÖP:n sedan definiera vad detta är.

För att Marks kommun skall bli en inflyttningskommun måste det finnas detaljplanerade områden, färdiga att exploatera både för enskilda som vill bygga, men också för entrepenörer som vill bygga ett område med hus utifrån ett concept (för att få ned priset per villa). Områdena som vetter mot Göteborg, Kungsbacka och Varberg är särskilt lämpliga för detta.

I nuvarande ÖP finns plats för ca 4.000 lägenheter (villor/hyreslägenheter mm), men de flesta finns inte i verkligheten eftersom de som äger marken inte vill sälja. Vi kristdemokrater menar att kommunen då måste bli mer aktiv och drivande, t.ex köpa in mark när tillfälle ges, så att det finns ett lager för framtida behov.

Sist men inte minst måste vi som kommun ha en attitydförändring: alla tjänstemän och politiker behöver präglas av en vilja till tillväxt, vi behöver ha en mer säljande attityd, och givetvis också skapa en organisation som är mer aktiv och säljande i praktiken. Kommunen behöver vara drivande, istället för förvaltande.  Det händer en del, men det måste hända mer och snabbare.

Marks Bostad AB måste också bli mer aktiv och bygga fler lägenheter än bolaget gjort tidigare. Ett sätt att få medel till detta är att sälja av en del av det egna beståndet.

Kristdemokraterna i Mark

Per-Olof Hermansson

Gruppledare

Häpnadsväckande pressmeddelande från valberedningsens ordförande

Mitt i den känsliga och smärtsamma process som partiet nu befinner sig i gick valberedningens ordförande ut och deklarerade sitt fulla stöd för partiledaren, utan förbehåll.  Min fråga bli snarast hur hon ska kunna leda valberedningens arbete med medlemmarnas förtroende när hon nu föregripit den process som pågår.

Pressmeddelande

Jönköping den 24 november 2010

Vi har fortsatt STORT förtroende för Hägglund

– Göran Hägglund har fortsatt stort förtroende i sitt hemdistrikt Jönköping. Både som partiledare för Kristdemokraterna och som Sveriges socialminister.

Det deklarera Kristdemokraterna distriktsledning i Jönköpings län med anledning av den kritik som väckts på andra håll.

– Vi är stolta över vår partiledare som är omtyckt inte bara bland kristdemokratiska medlemmar och väljare, utan också bland folk utanför vårt parti.

För mer information:

Irene Oskarsson
Distriktsordförande
Riksdagsledamot

Arnold Carlzon
1:a vice ordförande
Kommunpolitiker

Mia Frisk
2:e vice ordförande
Landstingsråd

Stina Sinclair
ombudsman
mobil. 070-728 22 25

Utvärderingar där jag hamnar högt

I dagarna har det kommit flera utvärderingar där jag kommit högt, utifrån mina svar på en enkät.

I företagarnas Kandidatguide hamnar jag med fyra andra (varav vi är tre kristdemokrater) högst på listan över företagsvänliga kandidater i Västra Götaland Södra. Ni hittar listan här.

Kandidatguide

Företagarnas kandidatguide

Svenska Evangeliska Alliansen har också gjort en utvärdering utifrån synen på Samvetsfrihet, Äktenskap, dödshjälp och inställningen till aborter. Här finns jag också med.

SEA

SEA:s utvärdering av kandidater

Bloggaren Fason & Tradition lyfter fram ett antal kandidater som han rekommenderar att kryssa, bland dem mig. Han skriver utifrån en konservativ idé-tradition, och även om jag inte kallar mig själv konservativ, utan är mer reformatoriskt inriktad utifrån den judisk-kristna etiken, så är jag på några punkter vad man kan kalla värde-konservativ, eller social-konservativ, dvs jag tror att det finns vissa absoluta värden som inte kan och ska förändras, främst bland dessa är förstås människovärdet.

Föreningen Ja Till Livet listar på sin blogg Enim  kandidater, däribland jag, som värnar människans värde i olika frågor som dödshjälp, abort-prevention, fosterdiagnostik av kön för selektiv abort, sänkning av abortgränsen.

Ni som kommit till sidan för att ni inte hittar en bilaga i Världen Idag eller Dagen kan klicka här så får ni upp den i PDF-format.

Mark, Barn- och ungdomsnämnden tar beslut om småskolor

Idag har BUN i Mark tagit beslut att lägga ned tre småskolor: i Hajom, Berghem och Gullberg.

Kristdemokraterna och Centern yrkade på att vi skulle bevara förskolorna och skolorna på dessa orter för att låta hela kommunen leva; Folkpartiet och Miljöpartiet ville bevara Gullbergsskolan. 

En majoritet av (S), (V), (M) och (MbP, Markbygdspartiet) tog beslutet.

Vi reserverar oss mot beslutet.  Små skolor kostar mer, men har särskilda kvaliteteter, t.ex är de bra för barn med särskilda behov, och orter på landsbygden behöver sina skolor för att fortsätta att attrahera inflyttning. Vi menar att fullmäktige behöver tillföra mer resurser till de mindre skolorna.

Fortfarande ligger Marks kommun långt under genomsnittskommunen vad gäller kostnaden per barn och år.

Göran Hägglund på rätt väg

”Äntligen! ” ropas det ibland. Och det får jag nu faktiskt tillfälle att ropa också.

Jag har varit kritisk till partiledningen (Presidiet, partistyrelsen och centrala tjänstemän) tidigare år för att jag uppfattat det som att ledningen velat vrida partiet i social-liberal, mer politisk korrekt riktning.

Jag har varit allvarligt bekymrad – inte över att vi skulle hamna utanför riksdagen, det tror jag vi slipper eftersom vi har en grupp lojala kärnväljare som inte överger oss – men för att fotfolket, de vanliga medlemmarna på lokalnivå känner sig alienerade från sitt parti. Och det hämmar partiarbetet vilket leder till låga valresultat kring 4-5-6 %.

Men sedan rikstinget i somras har det hänt någonting med Göran Hägglund. Han började prata på ett nytt sätt.

I Almedahlen kom ett nytt, fräscht inlägg som gav många kommentarer bland tidningarnas ledare, och genklang bland bloggar-tyckar som Dick Erixon, Johan Ingarö mm.

Och därefter har det börjat komma en strid ström av artiklar på samma tema.

I aftobladet skrev han i augusti: ”Våga tala om kvalitet”. I DN skrev Göran nyligen ett debattinlägg. Artiklarna har blivit mycket omskrivna och refererade (på ledarsidor, bloggar och kultursidorna).

Nu senast höll Göran ett tal på Kristdemokraternas rådsslag inför valet 2010.  Talet har rönt stor uppmärksamhet.

För mig är Göran Hägglunds tal ett tecken på att man i partitoppen fattat att vi inte kan fortsätta att söka nya väljargrupper i en social-liberal, eller allmänborgerlig riktning, utan hellre öppna upp, utvidga partiet utifrån våra kärnväljare, i värdekonservativ eller social-konservativ riktning.

Det bådar gott.

Men det betyder inte att vi som parti är ett konservativt parti. Vi har en grund i en kristdemokratisk ideologi, kallad personalism, men i partiet skall det vara så högt till tak att de som är (enbart) värde-konservative eller social-konservativa skall känna sig hemma, och få handlingsutrymme inom partiets ram.

Senare tillagt:

Och debatten fortsätter, dels i Debatt i TV, och dels i tidningarna, t.ex Dagen.

Märkligt: Provvalet och valsedeln till EP-valet

Kristdemokraterna har genomfört ett provval. Det skedde i somras, närmare bestämt i augusti. 

Det var lite okonventionellt så till vida att det inte var medlemmarna i partiet som fick utöva sin rösträtt utan det skedde på extra-ordinarie distrikststämmor, där valda ombud från lokalavdelningarna fick vara med och rösta.

Resultatet av provvalet blev klart tidigt under hösten, men offentliggjordes inte. Inte heller lades ett förslag till valsedel fram av valberedningen till den tidpunkt då det skulle vara klart, utan de behövde mer tid att fundera på sitt förslag till valsedel.

Nu har både provvalet (PDF-fil) offentliggjorts, och valberedningens förslag till valsedel blivit publicerat.

Lennart Sacredéus fick som synes flest ringar, dvs val att står först på listan. Han fick också ett mycket högt antal kryss (fjärde plats).  Men han finns inte med på den föreslagna valsedeln. 

Man frågar sig varför?

Ytterligare några justeringar gjordes: Christina Doctare, som fick flest kryss, och kom strax efter Sacredéus i antal ringar (förstaplats), sattes först på fjärde plats på valssedeln.

Några reaktioner:

Dalademokraten skriver

”Kristdemokraternas beslut att lyfta bort Lennart Sacrédeus, kristdemokratisk riksdagsledamot från Mora, från kandidatlistan inför valet till Europaparlamentet väcker anstöt. Det är uppseendeväckande att ett parti som så ofta talar om värdegrund inte respekterar sina egna medlemmars önskan.”

Dagen skriver om reaktionerna, och säger att valberedningens ordförande nu vill satsa på nya kort, och att Lennart Sacrédeus tillhör de gamla.

Några reflektioner:

Bland valberedningens förslag finns flera bra namn bland de första tio. Men många av dem är äldre än Lennart och har varit med i partiet lika länge, eller längre än Lennart.

Vad menar Göran Sydhage när han säger att valberedningen vill satsa på nya kort, och att Lennart tillhör de gamla?

Eller ligger något annat, som inte sägs öppet bakom? Säg i så fall det, så att vi alla kan vara med och bedöma rimligheten i det beslut valberedningen fattade när de inte tog med honom i listan.

Resultatet av provvalet är intressant.

Man kan notera att de som står för en linje som idag är lite på kant med partistyrelsen, och som kan sägas stå för en mer ortodoxt kristdemokratisk ideologisk linje har fått ett oerhört stort stöd i antal röster. 

Detta trots att det inte var partimedlemmar utan distriktsombud som röstade. 

Är partiledningen och partistyrelsen helt enkelt ur takt med partiapparaten (räknat de som är ombud). Och hur är takten då om man jämför med partimedlemmarna?

Jag förstår att valberedningen behövde den extra tiden för att fundera på hur de skall få ihop valsedeln.

Om resultatet i provvalet stämmer (och det gör det väl?), då står vi inför en spännande framtid.  Partiledningen behöver lyssna mer på sitt fotfolk, både de som är aktiva i lokalföreningarna (dvs de som blir ombud i distriktsstämmorna) och de som är parti-medlemmar.

Det skall bli intressant att se nästa opinionsundersökning.

Kristdemokratisk ideologi – igen

Nu på söndag kväll är det debatt i Agenda med Kristdemokraterna i Kris som tema. På Svt:s hemsida finns ett litet forumdär man kan skriva vad man tycker. De flesta som skriver är tyvärr ignoranta och känslosamma. Jag har försökt lägga lite fakta på bordet: 
 
”Jag förstår inte den rabiata tonen en del inlägg har ovan. Det tyder på att ni har dåliga argument. En argumentation som håller skall för det första vara relevant, och för det andra var sann.
 
Det hjälper inte att ta till invektiv, skällsord, känslor eller annat subjektivt, vilket de flesta inlägg ovan gjort. Det blir inte mer giltiga argument för det.
 
Verkligheten är att Kristdemokraterna är ett parti med en mycket genomtänkt ideologi, med människovärdet som den övergripande principen. 
 
Personalismen, där människan sätts i centrum, är det kristdemokratiska alternativet till individualismen och kollektivismen som präglar de övriga partierna i svensk politik. Människan är inte en individ som lever isolerad, utan en gemenskaphetsvarelse som behöver ett socialt sammanhang, en gemenskap. Men människan är inte heller bara en del i ett kollektiv, där kollektivet står över och styr över människan.
 
Den grundläggande gemenskapen i samhället är familjen (i vid bemärkelse, även en ensamstående med barn, mor- och farföräldrar är en familj). Familjen behöver stöd från samhället att ta sitt ansvar och fylla sin uppgift för att det uppväxande släktet skall utvecklas och må bra.
 
En kristdemokratisk människosyn är att människan är en rationell varelse, med förmåga att göra både gott och ont, och därmed ansvarig för sina handlingar. Men hon är dock ofullkomlig, vilket gör att samhällets behöver regler, lagar som styr, och det behövs en maktdelning som hindrar subgrupper att få alltför mycket makt.
 
En annan bärande princip är förvaltarskapstanken: jorden är vår till låns. Vi behöver förvalta, bruka och bevara, samt sköta den så att den finns kvar för kommande släkten. Det betyder att vi är emot ett egoistiskt konsumtionssamhälle där alla strävar efter egen maximal lycka.Subsidiaritetsprincipen (som vi omfattar) säger att ansvar och beslut skall tas på lägsta möjliga nivå, och att övergripande nivå skall stödja de underliggande så att de kan fullfölja sin uppgift.
 
Slutligen solidaritetstanken säger oss att vi är alla del av samma mänsklighet, oavsett ras, kön, ålder, utbildning, förmögenhet, härkomst. Vi vill värna alla människors liv, frihet och värdighet. Vi behöver särskilt värna de fattiga, svaga och utsatta, både här i Sverige och ute i världen. ”Allt vad ni vill att människor skall göra mot er, det skall ni göra mot dem!”
 
Denna ideologi är det vi står för. Och jag tror att en mycket stor del av Sveriges befolkning ställer upp på dessa grundläggande tankar.Ett av våra problem är att vi inte allti får ut budskapet, ett annat är att vi ofta har media emot oss.
 
Och vi är inte alltid politiskt korrekta, vilket straffar sig i dagens klimat där man inte alltid skall säga vad man egentligen tycker, utan det som andra tycker att man skall tycka.
 
Men på sikt kommer vi att nå fram, det är jag övertygad om: under resan kommer det gå upp och ibland ner, och problem kommer dyka upp som behöver lösas: Men så är ju livet! Det är väl ingen dans på rosor för någon egentligen?

Kristdemokraterna och de mänskliga rättigheterna

Med anledning av en kommentar till inlägget om att rätten att uttrycka en åsikt, och inte bara ha en åsikt, fick jag anledning att läsa på vad kristdemokratiska riksdagsmän motionerat och sagt i Riksdagen och Justitieutskottet om våra mänskliga rättigheter.

De mänskliga rättigheterna är ett av partiets fundamentala byggstenar.

Läser man motionen  ”En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna 2006-2009” då kan man inte annat var än stolt över sitt parti och den ideologi som vi har.

Den aktuella frågan som var under debatt i kommentarerna berörs i ett särskilt stycke som jag citerar i sin helhet:

”Kriminalisera deltagande i eller stöd till rasistiska organisationer

Det demokratiska samhället undergrävs av de rasistiska organisationerna och de brott som följer i dessa organisationers spår. Ökningen av hatbrott med rasistiska och naziinspirerade förtecken och ideologiskt motiverad organiserad brottslighet de senaste åren är varningsklockor.

Den svenska regeringen har av FN:s kommitté mot rasdiskriminering i snart 30 år kritiserats för sin underlåtenhet att effektivt lagstifta mot rasistisk propaganda i organiserad form. Från svenskt håll sägs att vår lagstiftning för att stävja hets mot folkgrupp skulle vara tillräcklig. Detta envisas man med trots att FN-kommittén gång på gång förklarar att det inte räcker.

Kristdemokraterna anser att enskilds stöd till eller deltagande i rasistisk organisation, terroristgrupp eller annan organiserad brottslighet skall ses som en kriminell handling. Kristdemokraterna anser att lagstiftarna måste ge tydliga signaler. Denna inskränkning av föreningsfriheten motiveras med att föreningens verksamhet då strider mot mänskliga rättigheter genom att den ägnar sig åt förföljelse av flyktingar eller människor på grund av deras nationella ursprung eller trosbekännelse.

Eftersom det inte finns specificerade bestämmelser om ideella föreningar, kan den förening som förbjuds idag återuppstå under annat namn imorgon. Därför är det mycket effektivare att kriminalisera det enskilda deltagandet i den typen av organiserad rasism, vilket Kristdemokraterna länge krävt och fortsätter kräva i olika sammanhang. Om detta finns skrivningar i en annan kristdemokratisk motion.”

 ——–

Eftersom jag sitter i lokal BRÅ i Mark blev jag också intresserad av en annan motion som jag ramlade över.

Läs och begrunda!