(s)-politiker till attack, anklagar mig för jäv

Gunnar Nilsson, ordförande i Barn- och Ungdomsnämnden gör ett utfall mot mig i dagens BT

Vi hade nämndsmöte i onsdags. Det var inga kontroversiella frågor på bordet. Vi hade inga omröstningar. Två ärenden hade BUN:s AU beslutat återremittera/bordlägga för vidare bearbetning, för att ta upp dem på nästa nämndsmöte i mars.

Den ena av dem var reglerna för fristående skolor och förskolor i Mark.

När jag fick problem med bil i torsdags ringde jag till Gunnar på förmiddagen och sa att jag inte kunde komma på presskonfererensen. ”Men det är ju inga konstigheter”, sade jag. ”Nej, vi var ju överens om alla frågor”, sade Gunnar.

Döm om min förvåning när BT-journalisten sedan ringer på sen-eftermiddagen och berättar om Gunnars utfall. Han anklagar mig för att vara jävig vad gäller frågan om regler för de fristående skolornas ekonomiska bidrag, redovisningen av bidragen mm. Han tycker jag är jävig för att jag har två barn i Leteboskolan.

Gunnar tog upp en fråga som inte ens var under behandling på mötet. Hans angrepp på mig uppfattar jag som ett ifrågasättande av min heder. Det var ett slag under bältet, eftersom han uttnyttjade tillfället då jag inte var närvarande. Hade jag varit där hade han inte vågat.

Jag förstår att Gunnar i sakfrågan inte har några argument, och därför i desperation tar till jävs-argumentet i ett försök att oroa och uppröra sina väljare.

Svagt, Gunnar!

Till saken hör att jag kollat med jurister om jävsförhållanden när man sitter i en politisk nämnd. Jag har dessutom läst lagen, och förordningar för att själv bilda mig en uppfattning i frågan.

Man är inte jävig om frågan som behandlas är generell. Den fråga vi har på bordet är frågan om att skapa ett regelverk för de fristående enheterna i Marks kommun. Det är inte Leteboskolan som är uppe till behandling.

Förvaltningen har tillsammans med de fristående enheterna arbetat fram ett förslag till regelverk. Jag har yrkat ändring på några av punkterna.

Bakgrunden är att kommunen de senaste 10 åren har en praxis som varit otydlig. Relationerna med de fristående och villkoren för beräkning av bidrag, utbetalning mm har inte varit skriftliga. Det har skapat oro, och otydlighet. Dessutom har på vissa punkter de fristående inte fått fullt ut det som de har rätt till.

Jag föreslog då i början av 2007 att vi skulle skapa ett regelverk med regler som gör att de får en rättssäker, transparent, förutsägbar och rättvis behandling. Detta har ingen opponerat sig emot.

Som underlag har jag utgått från Skolverkets rapport (nr xxx) som Skolverket på uppdrag av dåvarande (s)-regeringen tog fram tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting, samt Friskolornas riksförbund.

Jag drivs inte av ett ensidigt intresse att ge de fristående mer pengar. Jag drivs av ett rättvise-patos. De har samma rätt som kommunens skolor. Friskolornas barn är också kommunens barn.

Till råga på allt så är alla mina yrkanden i linje med Skolverkets förslag i rapporten. Dessutom lade i tisdags Alliansregeringens utredare fram sin utredning som bygger på Skolverkets rapport. Och i denna utredning föreslår han ett antal förändringar i lagen som ligger helt i linje med mina förslag. På några punkter har han skarpare förslag än jag.

I tidningen framför Gunnar en uppgift som är ren lögn. Han säger  ”I december lade han [dvs jag] ett förslag som innebär att den kommunla ersättningen höjs med sammanlagt 1,2 miljoner per år.”

Faktum: Kommunens kostnader för de fristående enheterna ökade 2007 med 1.2 miljoner kr. Det berodde på olika saker, delvis för att vi tidigare under hösten förändrat vilka overheadkostnader som inte skulle räknas bort från underlaget vid beräkning av de friståendes bidrag. Denna förändring uppskattade ekonomen Allan Wiberg till 300.000 kronor, om jag minns rätt. Den återstående ökningen beror på annat, att kommunens skol- och förskolekostnader ökat, större antal omsorgstimmar, fler antal elever mm. Detta har jag inte orsakat.

Att mina yrkanden vad gäller regelverket skulle öka kostnaderna med 1.2 miljoner kr är fel.

Gunnar säger att jag är jävig. Men om jag är jävig då vi diskuterar beräkning av bidrag och regelverket för de fristående, då är större delen av nämnden jävig när vi diskuterar fördelning av resurser till de kommunala skolorna. Många har ju barn, eller barn-barn i den kommunala skolan.

Så Gunnars påstående faller på sin egna orimlighet. Ingen skulle kunna sitta i en nämnd då.

Dessutom vill jag påpeka att ingen politiker i Mark slagits så mycket för Barn- och Ungdomsnämnden vad gäller att ge nämnden extra ramtilldelning för att höja skolans kvalitét. I budgetberedningen yrkade MarkAlliansen på att ge BUN 34 miljoner kronor extra för 2008. Sossarna yrkade på 7.5 miljoner kronor. I Kommunstyrelsen fick vi igenom detta med hjälp av Markbygdspartiet.

Av dessa pengar går mer än 96% till de kommunala skolorna.

Jag har två frågor till Gunnar: Hur får du mina förslag till 1.2 miljoner? Vad är den juridiska jävsgrunden?

Du är skyldig mig en ursäkt, Gunnar!

Att stå upp för sina åsikter – makten är inget självändamål

I intervjun med Expressen, och i debatten i Radio Sjuhärad, var en huvudfråga om jag tyckte att vi Kristdemokrater skulle kunna lämna Regeringen och Alliansen på grund av frågan om könsneutrala äktenskap.

Mitt svar är Ja, om de övriga partierna kör över oss. I alliansuppgörelsen ingår att alla partier skall vara överens, och att en fråga måste bearbetas och penetreras tills vi är överens.

Jag förde också fram att man måste stå för sina åsikter. En politiker måsta mena vad han säger, och säga vad han menar.

Det finns grundläggande värdefrågor som är viktigare för oss som ett värdegrundat parti, än andra frågor som inte är värdefrågor, t.ex en skatt.

En grundläggande värdefråga kan man inte bara ge upp.

Är något man tror är sant och viktigt ifrågasatt kan man inte byta åsikt för att tillfredställa en större opinion.

Att en stor majoritet av riksdagsmännen vill en viss sak gör det inte mer rätt. En demokratisk majoritet har inte alltid rätt.

Den har rätt att i enligt vår grundlag att ta ett beslut, men det gör inte beslutet i sig rätt. Beslutet – sakfrågan – måste bedömas i sig själv, utifrån premisser, rationella argument mm.

Vi som kristdemokrater måste stå upp för vår grundläggande ideologi, oavsett konsekvenserna. Att mildra våra åsikter, tvätta bort något av vår ideologi, för att bli mer salongsfähiga är för mig att vara förljugen.

Det är möjligt att andra partier vill verka på detta sätt: ändra sin uppfattning för att man tror att folket därmed skulle tycka bättre om en, men sådan politiker vill inte jag vara.

Tänk vad Alf Svensson blev hånad och förföljd i media när han talade emot pornografi i början av 90-talet. Och när han föreslog att barn-pornografi skulle kriminaliseras blev han uthängd i media!

Men hur är det idag? Idag står de flesta på Alfs sida mot barnpornografin.

Samma var det när Alf Svensson tog upp frågan om att många överuttnyttjar sjukskrivning. Han blev häcklad för detta. Nu har försäkringskassan satt inte större kontrollsystem för att stävja missbruket av sjukförsäkringsrätten.

Men vad hade hänt om Alf inte varit modig nog och stått up för vad han tror på? Hade vi då idag haft en situation där barnpornografin var tillåten? Och missbrukete av sjukförsäkringen hade fortsatt som förut.

Nej, vi som politiker måsta stå upp för vad vi tror på, för det är ju det vi vill att samhället skall påverkas av. Vi vill att vår ideologi skall prägla det gemensamma  bästa. Det gör man inte genom att hålla tyst, eller genom att mildra sina åsikter, eller kohandla med sina principer.

Tillbaka från kommun- och landstingsdagarna

Jag har varit på Krisdemokraternas kommun- och landstingsdagar och kom hem igår.

Det är alltid givande och roligt. Givande för att man i seminarier och i ordförandenas tal får lära sig och inspireras. Roligt för att man får träffa gamla vänner och bekanta, och höra hur det går för dem.

På tal om äktenskapet – som ju är en av de stora frågorna just nu – sade Göran Hägglund:

”Låt mig säga något om äktenskapet. Debatten är het just nu. För mig är detta en fråga med många dimensioner. Äktenskapet som institution har funnits under tusentals år och är tillkommen framför allt för att skydda den svagare parten, barnens intressen.
Det handlar om traditioner. Dessutom handlar det om ganska komplicerad juridik, om faderskapspresumtion och annat.
Alliansen har gått till val på att lösa politiska problem gemensamt. Och vi har hanterat och kommer att hantera ett antal svåra frågor. Detta är en av dem. Och jag är förvissad om att vi kommer att kunna hitta en lösning, även i den här frågan. Jag tror att det är klokt att inte snäva in utrymmet för samtal allt för mycket i dagsläget. Vi kristdemokrater kräver respekt för vår hållning och vi visar respekt för andras ståndpunkt. Vi kristdemokrater vill vara konstruktiva utifrån våra principer. I garantibeviset skrev vi att: ”Äktenskapet, som är den stabilaste samlevnadsformen, ska bevaras i sin nuvarande form.” Det är den kristdemokratiska politiken i denna fråga. Våra värderingar ligger fast. Vår politik är tydlig.” (Dagens referat här)

Göran Hägglund är alltid en god talare, och han kryddar sina tal med skämt och historier.

Mats Odell höll också ett bra tal. Han sade många bra saker om t.ex utförsäljningen av statliga bolag, som jag kommer återkomma till. Här vill jag komplettera Görans tal om äktenskapet med det som Mats sade (fritt avskrivet på stenografi, men jag missade några ord här och där, så jag har redigerat det till god svenska):

”Jag vill ta upp en aktuell fråga, som är en stor fråga; jag tänker på äktenskapet. Det vi möter inte minst i TV är något som man kan kalla förakt mot vår hållning, när vi säger att äktenskapet är för man och kvinna.
Detta måste vi fundera på hur vi skall hantera.
Något parti tycker att region-frågan är viktig, och att man skall ha folkomröstning, eller att ett val innan är påkallat. Jag kräver nog samma respekt för vår hållning i äktenskapsfrågan som vi lämnar till de som tycker regionfrågan är viktig. Samarbete måste ske i respekt för varandra för att det skall fungera väl.
Äktenskapet är äldre än länsgränserna som är från 1600-talet. Äktenskapet har aldrig debatterats inför ett val.
Sifo har gjort en undersökning på 1.000 personer. Bara 30 % av de tillfrågade vill bevara äktenskapet. ”Bara 30 %”! Det tycker jag är ganska mycket. Det finns inte något parti i vår regeringsallians som uppnått 30% i något senare val. Marginell är den inte, den här gruppen.
Nu tycker man att den spiken skall slås ned. Nej, Respekt var ordet!”

Behöver jag säga att Mats fick flera rungande applåder?

[PS nu skall jag godkänna de kommentarer som inte är spam, och svara på dem]

Reglerna om vårdnadsbidrag

Äntligen kommer nu reglerna om vårdnadsbidraget. I Marks kommun har vi i Kommunfullmäktige röstat igenom att vi skall införa vårdnadsbidraget från 1 juli 2008.

En stor del av kritiken från vänstern (s+v) var att reglerna inte vara klara, och att det inte går att förutspå konsekvenserna. Nu har vi fått regeringens förslag på regler. Jag tror inte vänstern ändrar sin uppfattning, de vill nog även fortsättningsvis stoppa vårdnadsbidraget.

Nu kan vi börja jobba på införandet här i Mark. Vi skall göra en enkät som går ut till alla föräldrar med barn som nyfödda upp till 2½ år, dvs de som har rätt att välja vårdnadsbidraget den 1 juli 2008. Sedan behöver vi fortsätta att hålla koll på de som får nya barn framöver för att kunna planera förskolans utbyggnad.

Vårdnadsbidraget gäller från 1-årsdagen, till treårsdagen. Det gäller per barn! Det kanske inte är många som har barn så tätt, men det var en viktig principiell punkt. Men för de som har tvillingar så betyder det mycket.

Föräldern kan förvärvsarbeta och samtidigt ta ut vårdnadsbidraget om barnomsorgen ordnas på annat sätt. Detta är mycket bra. Det gör att syskon eller far- och morföräldrar kan hjälpa till att ordna familjens livspussel, och familjen får hjälp ekonomiskt att fixa detta.

Möjlighet finns att införa vårdnadsbidraget på deltid. Detta för att den kan kombineras med att man går ner från heltid och jobbar deltid, och utnyttjar den kommunala barnomsorgen på deltid. Här behöver jag läsa det detaljerade förslaget för att kunna göra en analys på vad det betyder. Troligen innebär det att fler går ner på deltid under dess viktiga 2 år, och minskar sin barnomsorgstid, och tar ut ett vårdnadsbidrag på deltid.

En förälder som nyttjar vårdnadsbidraget på heltid kommer få rätt till ledighet på heltid. Detta blir en ändring i föräldraledighetslagen.

Den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI, kommer förälderna få behålla på den nivå som gällde omedelbart före en period med vårdnadsbidrag. Detta är också mycket viktigt. Det är ett skydd för den förälder som vårdar barnet.

Den överhoppningsbara tiden i a-kassan förlängs tills barnet fyller 3 år.

Vårdnadsbidraget får ej kombineras med andra bidrag: föräldrapenning, långtidssjukpenning, arbetslöshetsersättning. Principiellt tycker jag själv att en förälder som har en baby på några månader borde kunna få vårdnadsbidraget för det äldre barnet som kanske är 2½ år. Annars håller inte logiken, utan risken är att en del föräldrar stoppar in det äldre barnet på förskolan, och då har ju reformens syfte motarbetats.

Vårdnadsbidraget kommer kunna delas om barnet har delad vårdnad med delat boende och föräldrarna är överens.

Läs mer vad Socialminister Göran Hägglund skriver idag en Brännpunkts-artikel om vårdnadsbidraget.

Fullständig seger – Kommunfullmäktige i Mark beslutar om vårdnadsbidrag

Kommer precis från Kommunfullmäktiges möte som började igår, men slutade efter midnatt.

MarkAlliansen fick igenom alla de punkter som vi fick igenom i Kommunstyrelsen. Det blev votering i ett antal frågor och Markbygdspartiet valde sida: de stödde oss.

De stora debatterna handlade om vårdnadsbidraget, konkurrensutsättningen av fler kommunala verksamheter, samt möjligheten för Marks Bostad AB att sälja delar av fastighetsbeståndet.

S+v var upprörda, ja, kanske man kan säga förtvivlade, och tonläget från deras håll blev ömsom propagandistiskt, och omsöm löjeväckande.

En stor debatt blev det också om vänsterns förslag att föra in ett uppdrag till KS att ge alla kommunalt anställda rätt till heltid. Förslaget från KS som låg på bordet (och som vi i MarkAlliansen stödde) var att alla anställda skall ha rätt till anställningsavtal med inviduella lösningar. Vi är inte emot heltid, men ser att fokus skall vara på att lösningarna skall vara flexibla ur den anställdes perspektiv som hjälp att lösa ”livspusslet” i nutid och över tiden (yngre, föräldrageneration, äldre) med möjlighet att variera anställningstiden beroende på vilken fas i livet man finns.

Jag pläderade för att vi i KS under 2008 skulle arbeta med frågan om rätt till en fast anställning, rätt till heltid och deltid genom att bearbeta arbetsgivarpolicyn. Som förebild lyfte jag fram Markaryds kommun och dess kommunstyrelseordförande, Bengt Gerdmundsson, som införde en sådan arbetsgivarpolicy redan 1999, och som inte ökat heltiderna mer än 1-2%, men som gett de anställda mycket större trygghet och flexibilitet och gjort dem mer nöjda.

Det var extra roligt att jag gjorde detta eftersom Pelle Pellby strax därefter visade en webb-film från SKL:S hemsida, där Bengt Gerdmundsson berättade om deras lösning.

Detta blev också det kompromissförslag som vänstern till slut, efter ajournering och diskussioner mellan gruppledarna, lade. Detta kom som ett uppdrag till KS utanför MORP:en, och i MORP:en står det fortfarande att alla anställda skall ha rätt till anställningsavtal med individuella lösningar, så det är utgångspunkten.

Mer om debatten, framförallt om vårdnadsbidraget, i senare inlägg.Det måste vara bittert för vänsterpartierna att sitta i ledningen och för Pelle Pellby (s) som kommunalråd att vara med om detta totala nederlag.

Bevara äktenskapet – Mamma, pappa, barn

Kampanjen från Svenska Evangeliska Alliansen om att bevara äktenskapet har utlöst starka reaktioner. Kampanjen Bevara Äktenskapet vill bevara den juridiska formen ”äktenskap” för att gälla för relationen mellan en man och en kvinna. Uppropet har undertecknats av t.ex: Anders Arborelius, biskop i Katolska kyrkan, Jan Myrdal författare; Paulo Roberta, boxare, Anna Maria Corazza Bildt. Plus mer än 57.000 andra…

Reaktionerna på de affischer som sattes upp i tunnelbanan är märkliga. Företrädare för RFSL säger att kampanjen är osmaklig och stötande för de homosexuella. ”Det är förskräckligt att den här typen av kampanj tillåts i det offentliga rummet” säger RFSL:s ordföranden, Jerry Adbo.

Det som upprör är en enkel affisch med ett rött hjärta, och med orden Mamma, Pappa, Barn.

Jag trodde att vi lever i en demokrati där yttrandefriheten tillåter den som vill att uttala sin uppfattning i olika frågor. Eller är det bara RFSL med sina kontrahenter som skall få yttra sin åsikt??

Abba Antonius sade: ”Det kommer en tid, när människor är galna, och om de ser någon som inte är galen, vänder de sig mot honom och säger: ‘Du är galen’, eftersom han inte är som de.” (Antonius levde  år 251-356).

Är denna tid kommen, eller?

SD – Fortsatt analys

Herrarna Maconi och Bengström har missuppfattat mina debattinlägg. Jag skrev en artikel om att SD storsatsar i Mark och gjorde en analys. SD-debattörerna behagade inte svara på min tes: att SD förskönar sig med en mängd politiska förslag som alla kan ställa upp på, men att deras egentliga syfte är att stoppa invandringen.

Sedan gjorde jag en analys av SD:s principprogram, som till största delen visar sig vara en program för etnisk homogenitet och mot mångkultur. Som reaktion får jag från Maconi och  Bengtström ett utfall mot Kristdemokraterna som parti. Det är ju inte det som är under diskussion.

Det jag vill föra fram till Markborna, de som är presumtiva väljare, är att de skall vara vaksamma och genomskåda Sverigedemokraternas agenda.

De för fram att Sverige haft en misslyckad invandringspolitik. Jag kan hålla med om att delar av vår invandringspolitik inte fungerat. Invandrare har inte fått en rätt chans att integreras i samhället. Men den debatten tar jag hellre med Socialdemokraterna, de som haft huvudansvaret för invandringspolitiken under lång tid.

De säger också att de alls inte vill förbjuda invandringen. Men läser man alla deras handlingsprogram så framträder en annan bild: De vill stoppa mass-invandringen, dvs tillåta viss invandring. Främst från nordiska länder, i andra hand från EU-länder, men absolut inte från länder utanför EU. De är emot integration.

I stället förordar de assimilation. Assimilation betyder att ”bli lika”.  Ju mer färg på människorna desto mindre skall de tillåtas invandra. Det är logiskt eftersom de aldrig kan bli riktigt lika en ”riktig svensk”. Sd säger ju i sitt invandrarpolitiska program: ”Svensk är den som har en helt övervägande svensk identitet, och som av sig själv och av andra svenskar uppfattas som svensk”. Följden blir att en afrikan eller asiat, eller en från Kosovo eller Chile inte kan assimileras, de kommer ju aldrig av andra svenskar att uppfattas som svensk.  ”invandringen av personer från kulturellt avlägsna länder begränsas till ett minimum”, som det heter i det invandrarpolitiska programmet.

Därför blir det också logiskt (enligt SD-logik) att säga ”Det nuvarande statliga adoptionsstödet skall slopas vid utländska adoptioner” (Familjepolitiska programmet). Undersförstått säger man att även om ett barn från t.ex Afrika växer upp i en svensk familj, får svenska värderingar och känner sig som en svensk, så kommer barnet inte riktigt att uppfattas som svensk av andra svenskar, och är därför ingen svensk. Det barnet kan inte assimileras, och bör därför inte komma hit.

De säger att jag utelämnat 30 sidor av handlingsprogrammet. Jag har läst alla deras handlingsprogram. Det finns många bra förslag, men allt är genomsyrat av en viss inställning vad gäller nation, folk, svenskhet mm, kort sakt man är negativ till invandrare. T.ex säger de i arbetsmarknadspolitiska programmet: ”svenska jobb skall i första hand gå till svensk arbetskraft.” ”Sverige är svenskarnas land” står det i Demokratiprogrammet.

I sitt Kriminalpolitiska program säger de att de vill införa ”Straffarbete”, och den skall kunna utdömas med ”hård regim”. Vilka skall sättas i dessa läger? De använder inte det ordet, och beskriver inte platsen för straffarbetet alls, men det går kalla kårar …

SD vurmar för etnisk renhet, de har en nationalromantisk syn på samhället, och vill helst ha tillbaka ett samhälle som vi hade på 1950-talet. Det är det jag läser i deras handlingsprogram.

Maconi och Bengström avslutar med att lyfta fram några länder som haft en restrektiv invandringspolitik, och som är rika och framgångsrika. Det går lika lätt att lyfta fram motsatsen: Schweitz, Tyskland, England, Israel har alla haft stor invandring, och de är rika och framgångsrika. Inget land har haft en sådan stor invandring som Israel, tre miljoner sedan 1948 med en befolkning idag på 7 miljoner. De är duktiga på att integrera nya invandrare: de får språkutbildning och jobb-praktik och integrerat boende direkt efter ankomsten.

Min slutsats om Sverigedemokraterna efter att ha läst principprogram och alla handlingsprogram är att partiet vill göra sig salongsfähiga genom att putsa sitt anseende och ha ett brett program med många acceptabla politiska förslag, men man har en grundsyn som inte är acceptabel. Man har på sig färgade glasögon, och ser på all frågor utifrån sin syn på invandrare och mångkultur, utifrån sin nationalistiska grundsyn.

Därigenom är de väsensskilda från Kristdemokraterna, trots likheter i enskilda förslag. Vi bygger vår politik på en annan grund, den judeo-kristna värdegrunden: ”Allt vad ni vill att människor skall gör emot er, det skall ni göra emot dem”.

Sverigedemokraterna delar inte den grunden.

Kristdemokraterna det självklara valet för de kristna väljarna

Jag ser positivt på att Roland Utbult inom Folkpartiet lyfter fram de kristna väljarna och deras hjärtefrågor. Det är bra för Sverige att fler partier verkar för en politik baserad på de judeo-kristna värden som legat till grund för vårt samhälle under så lång tid, och som fortfarande bär upp stora delar av svensk politik.

Den utveckling som vi haft i Sverige i några frågor: abortpolitiken, äktenskapet, adoption av barn för homosexuella par m.m, skulle kanske inte vända, men åtminstone stanna upp om vi hade fler aktiva kristna politiker i de olika partierna.

Som jag skrev tidigare tror jag dock fortfarande att Kristdemokraterna är det parti som bäst tillvaratar de kristna väljarnas intressen.

Partiets ideologi är fast grundad i de judeo-kristna värdena. Vi är ett värde-orienterat parti med människovärdet som det mest centrala begreppet. Vi sätter personen i sina naturliga gemenskaperna i centrum, med familjen som den grundläggande enheten i samhället. Våra andra centrala begrepp såsom: människans ofullkomlighet, förvaltarskap, subsidiaritet, solidaritet och broderskap är begrepp som kristna väljare förstår och omfattar.

Vi är också det enda parti som står upp för äktenskapet som institution för man och kvinna.

Vårt medicin-etiska program gäller fortfarande, trots beslut på rikstinget i somras. Hur det nya medicin-etiska programmet skall se ut är en fråga vi som parti kommer att jobba med. Här kommer alla medlemmar och aktivas synpunkter att vägas in.

Vi som är kritiska till vissa av partiets beslut i somras arbetar därför vidare i partiet och tror därför att vi som parti fortfarande skall ta tillvara det ofödda barnets intressen. Det är ju trots allt två individer det handlar om, två personer, med sina respektive intressen. Det är inte förbjudet att inta en abort-kritisk hållning som medlem eller aktiv kristdemokrat.

Det är nu än viktigare att vi som parti signalerar till våra väljare, både gamla och nya, både kärnväljare och perifera väljare, att vi grundar vår politik på en genomtänkt, grundad ideologi, den ideologi som är den bästa för att ta fram praktisk politik för det gemensamma bästa.