Valkampanjen

Årets valrörelse börjar ta fart, aktiviteterna ökar dag för dag.

I morgon affischerar vi i Mark, med text-affischer, och med Göran Hägglund. Nästa vecka sätter vi upp våra kandidaters affischer: Lars-Inge Andersson (2:a på regionlistan för Västra Götaland Södra), Elise Arnell (2:a på kommunlistan i Mark) samt mina (2:a på riksdagslistan för VG Södra).

Rollups är beställda och är klara. Broschyrer är beställda och under tryckning.

Vi har analyserat vilka områden i Mark som vi har haft bäst röstetal i historiskt sett, och vilka områden som har störst potential, och där kommer vi dela ut material både manuellt i brevlådor och även via medieföretag.

Jag driver en personkampanj i distriktet för val till riksdagen. Det gjorde jag även 2010, då jag fick nästa 9 % kryss. Tyvärr förlorade partiet sitt utjämningsmandat. I landet fick partiet 5.6%, och det hade krävts att vi fick ca 6.5% (som vi fick 2006).

I årets val tror jag att vi har goda chanser att nå dit. Mer och mer kommer värdefrågor, och värderingar, i fokus. Allt det onda som händer i världen gör att fler börja tala om vilka värden som skall ligga till grund för politiken. Här tror jag att Kristdemokraterna som tydligt säg att det finns värden såsom Gott, Sant och Rätt, kan få mer gehör framöver.

Jag kommer affischera i flera kommuner, utöver Mark, och dela ut min personvalsfolder också. Men det är ett tungt arbete om man gör det själv, eller med få medhjälpare.

Ladda gärna ner min personvalsbroschyr, skriv ut och dela ut i grannskapet, och ge till vänner och bekanta. Du kan skriva ut den på en färglaserskrivare.

Ett Mark i tillväxt!

Insändare i Markbladet.

Som säkert alla vet står kommunens alla verksamheter inför kraftiga krav på effektiviseringar. Det var så nyligen som 2009-2010 som vi hade en liknande situation.

Vad är problemet? Det finns två starkt påverkande faktorer: 1. Volymförändringar som är svåra att förutse, 2. Kostnadsökningar är större än kommunens intäktsökningar, främst gällande personal, men även t.ex hyra, kost, städ mm.

Vi måste i de olika nämnderna arbeta hårt med effektivisering och prioritering så att de pengar vi har verkligen används på rätt ställe och på rätt sätt. Men det räcker inte att enbart arbeta med kostnadssidan, vi måste också arbeta med kommunens intäktssida.

Det kan gälla avgifter, men först och främst handlar det om att vi måste bli en kommun med ökande skatteintäkter. Ökande skatteintäkter kommer av ökande antal arbetade timmar (konjunkturberoende), men främst av ökad befolkningstillväxt, särskilt genom ökad inflyttning.

Redan om några år kommer vi behöva göra ytterligare effektiviseringar. Främsta motmedlet är att Marks kommun blir en kommun i tillväxt.

Detta konstaterade vi Kristdemokrater redan i vårt lokala handlingsprogram inför valet 2010. Och vi kommer de kommande åren driva frågan med ökande intensitet.

Förra året lade vi en motion om detta, och vi har i samband med inriktningsbeslutet för den nya Översiktsplanen (ÖP) krävt att vi sätter upp ett betydlig kraftigare mål för befolkningstillväxten än 0,5 % per år. Övriga partier var rädda för att sätta en definitiv siffra, och vi lade då förslaget att målet skulle vara en god tillväxt, för att i själva ÖP:n sedan definiera vad detta är.

För att Marks kommun skall bli en inflyttningskommun måste det finnas detaljplanerade områden, färdiga att exploatera både för enskilda som vill bygga, men också för entrepenörer som vill bygga ett område med hus utifrån ett concept (för att få ned priset per villa). Områdena som vetter mot Göteborg, Kungsbacka och Varberg är särskilt lämpliga för detta.

I nuvarande ÖP finns plats för ca 4.000 lägenheter (villor/hyreslägenheter mm), men de flesta finns inte i verkligheten eftersom de som äger marken inte vill sälja. Vi kristdemokrater menar att kommunen då måste bli mer aktiv och drivande, t.ex köpa in mark när tillfälle ges, så att det finns ett lager för framtida behov.

Sist men inte minst måste vi som kommun ha en attitydförändring: alla tjänstemän och politiker behöver präglas av en vilja till tillväxt, vi behöver ha en mer säljande attityd, och givetvis också skapa en organisation som är mer aktiv och säljande i praktiken. Kommunen behöver vara drivande, istället för förvaltande.  Det händer en del, men det måste hända mer och snabbare.

Marks Bostad AB måste också bli mer aktiv och bygga fler lägenheter än bolaget gjort tidigare. Ett sätt att få medel till detta är att sälja av en del av det egna beståndet.

Kristdemokraterna i Mark

Per-Olof Hermansson

Gruppledare

(Hur länge) Kan Pelle (s) fortsätta regera?

Läste ett referat om KF-förhandlingarna i Hallands Nyheter i morse som konstaterar att ”politiken nu hamnat i läget att det är socialdemokrater som ska genomföra en borgerlig politik, eftersom det är socialdemokrater som sitter på alla ordförandeposter”. ”Pelle Pellby menar att det är sådant man får ta …” Pelle säger vidare: ” Det blir alltid så att man måste hantera beslut som man inte tycker om, det ingår i det politiska spelet.”

Hur länge skall (s) ta sådana smällar utan att förlora i trovärdighet?

Vi i MarkAlliansen avser ju inte att minska våra insatser att påverka och förändra politiken i Mark. Fler förslag kommer där det kommer bli votering och med Markbygdspartiets röster får vi ju normalt igenom vad vi vill.

Som det är nu är det en olycklig sits.

Vänstern (S+V) har ordförandeposterna i nämnder, och majoritet (3 mot 2) i alla arbetsutskott. Men MarkAlliansen har med stöd av Markbygdspartiet majoritet i alla nämnder, i Kommunstyrelsen och i Kommunfullmäktige.

Problemet är hur förvaltningarna, t.ex kommunledningskontoret, eller Barn- och ungdomsförvaltningen, skall tolka situationen. Vilken ”majoritet” skall de lyssna på, vilka politiska direktiv skall de utgå ifrån. Självklart gäller de formella beslut som tas, men det finns många ärenden som behöver ha en politiskt färgad inriktning redan innan de kommer så långt som till beslut.

Resultatet blir en otydlighet från den politiska ledningen som är olycklig.

Min känsla är att det kan leda till två situationer: i den ena så blir förvaltningarna lite handfallna och avvaktande och väntar på de politiska signalen som kommer genom beslut, i den andra så driver förvaltningarna en mer självständig linje utifrån egna ställningstaganden.

Ingen av dessa situationer är önskvärd.

Det är klart att en politisk ledning blir tydligare, snabbare och starkare om den politiska majoriteten är samma i arbetsutskott, styrelser och nämnder, samt att de som har den politiska majoriteten också har ordförandeposterna.

MarkAlliansen satsar på barnen och skolan

Det har blåst upp en politisk tvist, något oväntad, i Marks kommun och det gäller hur mycket resurser vi skall ge till Barn- och Ungdomsnämnden utöver den grundläggande ramen som de fått när vi räknat upp lönekostnaderna samt gjort en omräkning enligt resursfördelningsmodellen (beroende på hur elevantalet ökat eller minskat). Den grundläggande ramen innebär också ett effektiviseringskrav på 1% 2008 och även kommande år. I praktiken en nedskärning av kvaliteten eftersom nämnden redan i år (2007) skurit ned med 8 MKr, och därför i egentlig mening inte kan effektivisera mer i sin nuvarande organisation.

Vi i MarkAlliansen vill satsa 34 MKr under 2008-2010 utöver grundramen. S+v vill satsa 7.5 Mkr.

Något oväntad skriver jag eftersom vi i nämnden varit överens över blockgränserna om att äska en förstärkning för att kunna återställa lärartätheten till den nivå vi hade 2006. Även i budgetberedningen har tongångarna varit sådana att jag tolkat det så att även vänstern förstått skolans prekära situation med de nedskärningar som varit tidigare, och som nuvarande grundläggande ram skulle utgöra.

Dessutom har vi sagt att vi redan nästa år inför 2009 är beredda att skjuta till ytterligare medel om det behövs.

S+V vill ha kvar ca 8 Mkr varje år, utöver det överskott på ca 30 Mkr som kommunen enligt sitt finansiella mål skall ha, och som vi också följer med vårt MarkAlliansförslag. Men att ha ytterligare överskott utöver 2% anser vi vara onödigt. Redan 2% överskott är mycket med tanke på att vi har mycket god soliditet i kommunen, jämfört med andra kommuner, och detta uppbyggda egna kapital får inte tas i bruk. Varför skall vi då bygga upp kapitalet än mer, om man inte kan använda det?

Radio sjuhärad uppmärksammar skillnaden i våra förslag till skolan. Hela nyhetsinslaget kan du lyssna till i intervjun med mig och kommunalrådet Pelle Pellby (s).

Pelle Pellby säger ”Marginalerna är inte särskilt stora och då är det bättre att vi är lite mer försiktiga och faktiskt också ställer krav på nämnder och styrelser att de måste visa resultat för de extra pengar de faktskt får innan vi pumpar in mer pengar.”

Men faktum är: Vänsterns förslag att effektivisera med 1% 2008 innebär en nedskärning med 5 Mkr, pengar som man sedan ger som ett tillskott. Därmed har nämnden inte alls fått några extra pengar, utan lika mycket som vi fick för 2007 då vi skar ned budgeten med 8 Mkr. Då är det inte lätt att visa resultat.

Lars F. Eklund utträder ur partiet

När jag kom hem från Rikstinget låg ett mail och väntade på mig.

Lars F. Eklund, som varit en av partiets ledande ideologer, ledamot av partistyrelsen (men inte ställde upp för omval i år), samt är direktor för Civitas-institutet, hade skickat ett mail med anmälan om utträde ur partiet.

Varför till mig? Ja, jag är ordförande i den lokalförening som han då tillhörde: Marks lokalavdelning. Eftersom jag inte själv har rättigheter att ändra i det centrala medlemsregistret så har registreringen dröjt tills nu efter semestern.

Jag beklagar han utträde, även om jag kan förstå bevekelsegrunderna till hans handlande. Han menar att Kristdemokraterna fjärmar sig från klassisk europeisk kristdemokrati. Vissa kanske nu tycker att partiet därmed ”rensat ut” en fundamentalist – men jag tror att vi förlorat en del av vår ideologiska förankring.

Även jag är kritisk till partiets ”nya” inriktning, men drar inte samma slutsats. Jag tror att jag har majoriteten av medlemmarna och majoriteten av våra väljare bakom mig i min kritiska inställning vad gäller partiets ställningstaganden och ageranden bl. a. i abortfrågan.

Opinionsundersökningarna ger mig stöd för denna uppfattning: I Sentios senaste mätning i slutet av juli får vi 3.7 % vilket är lägre än deras mätning i juni. I Demoskops senaste mätning (se i Svd eller DN) i början av augusti får vi 3.5% vilket också är en nedgång från juni. Svd skriver också om att vi Kristdemokrater lever farligt!

Den nedgång i opionionsmätningarna som inleddes efter Hägglunds uttalande om att lägga fram ett förslag om abort för utländska kvinnor, fortsätter alltså, trots Hägglunds och partiledningens tydliga ställning och rikstingets uppbackning av partiledningens ståndpunkt.

Läs mer om opinionsutvecklingen och partiets väljarstöd här.

2007-08-15:
Artikel i Dagen.

Mer pengar till skola och barnomsorg

När kommunstyrelsen beslutade om förslag till fastställandde av mål- och resursplan 2007-2010 samt förslag till beslut om begäran om ianspråktagande/återbetalning av ackumulerat resultat tyckte vi kristdemokrater att majoriteten gjorde lätt för sig.

Vid behandling av frågan om vissa nämnders behov av utökad ram har det inte förts en politisk diskussion om ramutökningens nivå, och vad detta får för konsekvenser för nämnden i fråga. Vi saknar en sådan diskussion och anser det viktigt att vi på politisk nivå bearbetar frågan om verksamheternas innehåll och kvalitet ställt i relation till verksamhetens tilldelning av resurser.

T.ex vad gäller förslaget att utöka Barn- och Ungdomsnämndens ram med 3,5 Mkr, så har detta inte ens behandlats i denna nämnd, och nivån på utökningen av ramen är föreslagen av tjänstemännen utan politisk förankring i nämnden.


Vad gäller ianspråktagande av ackumulerat resultat och resultatreserv har tjänstemannaförslag på 3 MKr lagts som avviker från nämndernas äskanden (4Mkr) utan någon konsekvensbeskrivning och utan politisk diskussion om de avvikelser som skett och vad det betyder för verksamheten och dess kvalitet.

I Barn- och Ungdomsnämndens fall har under frågans behandling konstaterats att resursfördelningsberäkningen för barnomsorgen för 2006 har nollställts, dvs BUN får inte någon justering av den tilldelning de skulle fått utifrån resursfördelningsmodellen för 2006. Även detta har skett utan politisk diskussion, och utan politiskt beslut.I Kommunstyrelsen ställde jag frågan till ekonomichefen, ”Betyder detta att Barn- och Ungdomsnämnden går miste om de pengar de skulle fått enligt resursfördelnignsmodellen, och hur mycket pengar är det i så fall?”

Hon svarade ja på frågan och förklarade att resursfördelningsmodellen skulle gett BUN 12 Mkr extra år 2007 om vi följt den. Nu föreslog förvaltningen i stället 3,5 Mkr (efter samtal med BUN:s förvaltning).

Självklart påverkar detta (att nämnden får ca 8 Mkr mindre än vi behöver) även BUN:s övriga verksamhet, nämligen grundskolan.

Under 2006 har barnomsorgens beläggning (produktion) ökat från 75% till 85 % av alla 1-5 åringar, utan att vi fått extra pengar för 2006. För 2007 har vi nu fått 3.5 Mkr. De ca 8 Mkr som därmed saknas drabbar förståss skolan, och där har vi nu att göra en nedskärning av lärartätheten från drygt 8 lärare per 100 elever till drygt 7 lärare per 100 elever.

Denna nedskärning kan vi inte göra innevarande läsår, utan först från höstterminen. Därmed sparar vi bara 4 Mkr genom den nedskärning som är planerad, och vår brist i nämnden blir då 4 MKr.

Barn- och ungdomsnämnden hade därför begärt att få utnyttja hela sitt ackumulerade överskott på 4.172 Kkr (drygt 4Mkr) för att täcka denna brist.

Jag menar att vi därmed visat stor återhållsamhet i kommunens nuvarande ekonomiska läge: Vi har ”avstått” från vår rätt att få 12 Mkr, och vi har för att täcka den brist som uppkommer sagt oss beredda att använda tidigare överskott i stället för att yrka på en ramökning. Överskottet om vi använder det, försvinner ju, och därmed har vi inte i nuläget lagt oss på en högre nivå, utan använt pengar som vi redan ”äger”.

I kommunfulllmäktige igår yrkade jag därför på att BUN skulle få använda 4 Mkr av tidigare överskott för 2007, och att 1 Mkr från projektet Mark24 skulle tas från Kommunstyrelsens reserver, och inte från den ”pott” på 7 Mkr som avsatts för ianspråktagande av överskott.

Jag blev förvånad över debatten, och med vilken hetta vänstersidan argumenterade mot detta förslag.

Själv tror jag att om vi satsar på barnomsorg (inkl vårdnadsbidrag) och skola så kommer vi spara pengar i senare skeden: gymnasieskolan och socialnämnden.

Vi behöver ge våra barn en trygg och harmonisk uppväxt, goda och kreativa inlärningsmiljöer, och goda kunskapar, samt kompetens och förmåga att ta ansvar för sitt lärande och sina liv. Det blir aldrig billigare i senare skeden.

I arbetet med MORP:en (Mål- och Resursplanen) för 2008-2011 måste vi göra en bättre politisk beredning när vi behandlar nämndernas ramar. Vi måste lyfta upp konsekvenserna för de olika alternativen, så att det blir tydligt för politikerna vad som händer i verkligheten. Det är inte bara siffror på ett papper vi tar beslut om.

Här kan du lyssna på debatten Klicka på

2007-04-24 del 2
(de första 9 minuterna, samt från den 57:e minuten tills beslutet i punkt 17)Läs också Borås Tidning

Barn- och ungdomsnämnen – Rättvisa för familjerna, Lika villkor för friskolor

I fjor tog vi beslut i nämnden att lägga till i MORPen (Mål- och Resursplanen 2007-2010) ett BUN-uppdrag att införa Nacka-modellen. Detta föll tyvärr bort i tjänstemännens handläggning. I och med att vi nu har en Alliansregering, och det i Alliansprogrammet finns en överenskommelse om att införa kommunalt vårdnadsbidrag så föreslog jag i KF-mötet den 28:e november att vi skulle sätta upp en punkt i MORPen. Efter gruppledaröverläggning i pausen blev formuleringen: ”Nämnden skall stödja alternativa former av barnomsorg i annan regi inom lagens ram.”

Vi visste ju att regeringen skulle komma med ett förslag, och det är bättre att införa ett kommunalt vårdnadsbidrag än att införa Nackamodellen. Det har ännu inte klarlagts om Nackamodellen håller juridiskt.

Socialminister Göran Hägglund har aviserat att han avser att lägga en proposition om en lag om kommunalt vårdnadsbidrag som skall börja gälla den 1 januari 2008.

Strax efter detta offentliggjordes kom en förfrågan från en medborgare i Mark om kommunens inställning till kommunalt vårnadsbidrag.

Jag har i beredningsgruppen sett till att denna nu kommer upp på nästa möte i AU och nämnden. Vi skall skicka ett officiellt svar att vi ställer oss positiva. Förvaltningschefen har fått i uppdrag att formulera ett positivt svar. Vi kommer säkert också att debattera frågan i AU och nämnden. Socialdemokraterna skruvar förståss på sig, men får acceptera att vi måste stå för fullmäktiges ställning i frågan i vårt svar.

En fråga som vi bör diskutera är huruvida vi skall vänta tills propositionen kommer, eller om vi redan nu skall skicka en förfrågan till regeringen om att vi vill införa kommunalt vårdnadsbidrag och att vi önskar får förhandsbesked om propositionens innebörd för att kunna förbereda oss och ligga i startgroparna.

Ytterligare en fråga: fristående skolors likvärdiga ekonomiska villkor

Jag har initierat ytterligare en fråga som kommer upp i AU och nämnd: De fristående skolornas ekonomiska villkor och frågan om att behandla dem likvärdigt vad gäller bidrag per elev. Skolverket gjorde en utredning förra året, och riksdagen tog beslut att ge regeringen i uppdrag (med mp:s hjälp) att kommunerna skall vara skyldiga att ge likvärdiga ekonomiska villkor för fristående skolor jämfört med kommunala skolor. I skolverkets utredning finns en mängd rekommendationer, och så småningom kommer det en lagstiftning från regeringen. Redan nu är man dock skyldig att inte uppenbart diskriminera de fristående skolorna vad gäller uträkning av bidragsunderlaget. (Många kommuner har förlorat i länsrätten när friskolor överklagat).

Idag görs vissa avdrag, några som går att försvara, men många som inte är självklara, och vissa som direkt går att ifrågasätta.

Det finns idag inte heller någon sammanställning av kostnaderna per elev och kostnadslag för de fristående som är uppställd på samma sätt som sammanställningen av kostnader per elev och kostnadslag för de kommunala eleverna, vilket gör att man inte kan jämföra.

Jag har bett förvaltning att till AU och nämnden ta fram ett underlag där båda ställs upp på samma sätt (som den vi fått för kommunens elever) och så skall vi ta en principiell diskussion om skillnaderna.

Vice ordförande

Glömde säga att jag blev vald till vice ordförande i Barn- och Ungdomsnämnden.

Det känns hedrande. Det känns bra, inför de beslut om vårdnadsbidrag som kommer under året!

Vi har också fått en bra representation i Socialnämnden, en annan av de nämnder som har ansvar får några av våra hjärtefrågor, äldreomsorgen, familjefrågor mm.

Inom kort kommer på vår hemsida en presentation av utfallet i nämnder och styrelser, med namn på våra representanter.