Sommaren är här

Efter en mycket tuff vår, då allt fokus har legat på att få ordning på socialnämndens ansvarsområde, så har äntligen tiden kommit för lite vila och annat arbete.

Under juni skall jag jobba på huset, fira bröllopsdagen, umgås med famlijen, och fixa på gårde – allt det jag inte hunnit under våren!

Tron som politisk drivkraft

Debattartikel i Dagen, publicerad 2010-08-06

En del väljare efterfrågar ett kristet parti. Ibland beskylls Kristdemokraternas för att vara just det.

Kristdemokraterna är inte ett kristet parti. Däremot är det många, bland grundarna och nuvarande aktiva, som vill ta ansvar i politiken baserat på en kristen världsbild, och driven av kristna värderingar om vad som är rätt, gott och sant.  För många kristna har partiet den mest genomtänkta ideologiska och filosofiska grunden för ett politiskt handlingsprogram, och stämmer med vår kristna grundsyn på människan, livet och samhället vi lever i.

Att utifrån den judisk-kristna etiken agera för medmänniskors bästa är en god grund för samhällsengagemang.

Och där är vi definitivt inte ensamma: Bland våra förebilder kan vi finna Moder Theresa i Indien som arbetade med de utslagna och lägst värderade i Indien, och som gav dem människovärde. William Wilberforce genomdrev slaveriets avskaffande började arbeta med detta som sitt livs kall efter sin omvändelse till kristen tro.

Västeuropas återuppbyggnad efter Nazism och Kommunism har letts av personer som Lech Walesa i Polen, Vaclac Havel i Tjeckoslovakien, Tunne-Väldo Kelam i Estland som samtliga gjort det utifrån en kristen övertygelse och med tro som en brinnande drivkraft.

Tro och politik
Katolsk och luthersk teologi talar om att det finns ”Guds två svärd”, eller två regementen: det andliga och det värdsliga. En sådan syn är till god hjälp när man driver politik, då verkar man i det värdsliga regementet, men personen som verkar har förstås sin tro som grund.

Jag tror att dessa begrepp kan hjälpa oss förstå Kristdemokratins problem igår och idag.

Det finns två diken att ramla i när man som kristen politiker verkar i Kristdemokraterna. I partiets tidiga år var många aktiva i det ena diket där man agerade som om partiet var en del av det andliga regementet: man sjöng psalmer och samlades i kyrkliga lokaler, och använde trosargument i politiska frågor. Jag menar att detta berodde på alltför dålig ideologisk förståelse, och alltför dålig teologi.

Idag hamnar många kristdemokrater i det andra diket: för att undvika att blanda tro och politik, och för att visa sig själv och andra (inte minst media) att man inte driver konfessionell politik så distanserar man sig från sina kristna rötter och sin personliga trosuppfattning, och tonar ned tron som drivkraft. Återigen beror detta på dålig ideologisk förståelse och dålig teologi. Därmed hamnar man i en olycklig dichotymi, och det är den som är så farlig för partiets identitet, och det leder också till politiska slutsatser som i mångt strider mot partiets grundläggande ideologiska premisser.

Som bekännande kristen och som politiker vill jag verka i det ”värdsliga regementet”, men med min tro som drivkraft, och utifrån den judisk-kristna etiken. Det kan jag göra utan att falla i något av de två dikena.

Jag vill bygga ett samhälle som behandlar alla lika, och som vilar på en god vilja att ge alla människor rätt till ett gott liv, ett sådant liv som vi var och en eftersträvar. Kärlek till medmänniskan, och omsorg om de svaga (barn och äldre) skall vara en bärande princip i samhällsbygget.

Jag vill som kristdemokrat vara frimodig och oförfärad när jag som politiker står upp för kristna värden och kämpar för alla människors absoluta, lika värde, de fattiga och sjuka i tredje världens rätt till hälsa, utbildning och utveckling, och alla människors rätt till samvetsfrihet, tankefrihet och religionsfrihet i Sverige och även internationellt.

Ny kommunchef i Marks kommun

Under några månader har en rekrytering av ny kommunchef pågått. Vi fick många sökanden, och till slutomgången hade vi fem bra kandidater, varav först tre, och sedan två gick vidare.

Den som nu av KSAU blivit förordad, och efter löneförhandling mm anställs av kommunstyrelsen är en mycket spännande person: Haleh Lindkvist, en kvinna född i Irak, som kom hit som 19-åring för att studera och sedan stannat, gift sig med en infödd svensk, och sedan jobbat med varierade uppgifter inom offentlig sektor, nu senast inom West Sweden, i Bryssel.

Haleh var mitt förstahandsval efter de inledande intervjuerna, och det känns otroligt spännande att få henne till Mark.

Hon imponerade oss alla med en skärpa i analysen, spontanitet, annorlunda vinklingar i svaren, och en rakhet som inte faller under jantelagen.

Jag tror att hon är helt rätt person att leda Mark i ett utvecklingsskede, och kommer sätta Mark på kartan som en expansiv, utvecklande kommun.

Ytterligare i debatten om KD:s ”nya linje”… Kristdemokrati är baserat på en kristen människosyn och värdegrund

Debatten fortsätter, och senaste i veckan blev Göran Hägglund häcklad i Aktuellt för att ha lånat begreppet Sunt förnuft, och Verklighetens folk från Ny Demokrati. Men sunt förnuft har väl inte NYD monopol på? Och inte heller bergreppet verklighetens folk?

Men alla skriverier tror jag är bra. Det drar uppmärksamheten till Kristdemokraterna.

Det som är riktigt bra att budskapet som Göran börjat föra fram appellerar både till det jag kallar ”klassiska” kristdemokrater, ideologiskt förankrade i en värdebaserad kristdemokrati, men även till de unga rebeller som finns i KDU eller kommit över från MUF till oss.

Det kan bli ett gyllene snitt av lyckat slag. Så länge vi håller oss till vårt principprogram, och vår ideologiska grundvärden: ” Vi talar om människans unika och okränkbara värde. Om människans ofullkomlighet. Om vårt förvaltaransvar gentemot natur och våra personliga egenskaper. Om personalism – vårt behov av naturliga och små gemenskaper för att som personer utvecklas i positiv riktning. Om subsidiaritet – rätt beslut på rätt plats – och den starkare gemenskapens ansvar att stödja den svagare att fatta självständiga beslut och göra självständiga val. Om broderskap och solidaritet. Om naturrätten som filosofisk grund för vår rättsuppfattning.” (Göran Hägglund i Dagen, 2009-10-02)

Göran brukar i sina tal nämna att vi är ett värdeorienterat parti. Men han talar inte alltid om vilka värden vi orienterar oss mot. Det gör han tydligt i artikeln i Dagen. Han skriver ”Så här inleds kristdemokraternas principprogram: ”Kristdemokrati är demokrati byggd på kristen människosyn och värdegrund.” Bättre kan det knappast sägas.Det kristdemokraterna vill åstadkomma är en politik som präglas av den del av den kristna traditionen som är möjlig att applicera på just politiken. Dessa kan sammanfattningsvis kallas kristdemokrati. Eller kristen etik, kristen filosofi eller kristen humanism. Vi och den internationella kristdemokratin har valt att formulera denna filosofi i några klart definierade begrepp.”

Nu gäller det att han fortsättningsvis också betonar vilka värden vi orienterar oss mot.

Fler artiklar och debattinlägg nedan:

http://www.expressen.se/Nyheter/1.1719895/froet-till-en-ny-kristdemokrati-saddes-pa-facebook

http://medborgarperspektiv.blogspot.com/

http://www.expressen.se/ledare/1.1716828/ann-charlotte-marteus-de-verkliga-elitisterna

http://www.aftonbladet.se/kultur/article5840691.ab

http://erixon.com/blogg/2009/09/nya-kristdemokraterna/

Viktigt i politiken idag?

Vilka är de viktigaste frågorna att jobba med i politiken?

För mig är det (som jag ser det nu):

1. Familjen som samhällets viktigaste grundsten

2. Mänskliga fri- och rättigheter (i vid bemärkelse: vilka är samhällets grundläggande värderingar?)

3. Försvarsfrågan, kan vi fortsätta den nedrustning som varit de senaste 25 åren?

Det kristdemokratiska partiet är idag vilset

Tyvärr måste jag hålla med flera blogg-debattörer om att KD idag är ett vilset parti. Även om de kanske inte använder det ordet direkt.

Johan Ingarö på SVT OpinionDick Eriksson, SVD:s PJ Anders Linder, Barometerns ledare har alla lyft fram att partiet famlar efter väljare på ett förvirrat sätt.  KDU:s ordförande, Charlie Weimers, är en av dem som vågar tänka fritt och tydligt. KDU:s vice ordförande, Ebba Busch, likaså: läs om henne hos Ingarö.

Demoskop har tidigare (hösten 2008) analyserat svenska folkets politiska identitet. Inget partis har så tydlig förankring i vad som kallas en ”konservativ” hållning än de kristdemokratiska sympatisörerna.

Samtidigt finns det stora grupper inom M, C och FP som identifierar sig med en konservativ hållning, men som idag är mer och mer alienerade.

När jag analyserar EU-valet ser jag en tydlig tendens: De partier (FP, MP, PP) som tog tydlig ställning för vad de tror på, och vågar säga det går framåt. De partier (M, S, C, KD och V) som de senaste åren tonat ned sin principiella hållning, och inte tydligt står för vad de tror på, utan ändrar sin profil och image backar (eller står still).

Tittar jag vidare i statistiken från vår kommun så ser jag att i de kommundelar där jag vet att vi har kärnväljare som står för en klassisk kristdemokrati och säkerligen skulle klassa sig ”konservativa” i Demoskops undersökning, där gick vi framåt 2-3 procentenheter i valet, jämfört med 2004 års val.  I Horred där jag bor gick vi fram 3 procentenheter och blev största borgerliga parti (13 %).

Vi backar totalt i kommunen, men mindre än riks-snittet, och mindre än Borås, Ulricehamn, Tranemo och Bollebygd som ingår i vårt distrikt.

Eftersom jag i den lokala politiken är tydlig, och ofta syns i media, våga jag mig tro att det påverkat valutgången. Och jag känner mina väljare: De är väl förankrade i en konservativ tradition. För 20-30 år sedan röstade de på Högern (som de gamla fortfarande här säger).

Själv kalla jag mig inte konservativ, jag är kristdemokrat, jag är personalist. Tyvärr är det en ideologi som är alltför okänd, men de tillfällen jag fick i valrörelsen att förklara vad personalism är, så ledde det till en mycket tydlig sympati från personer som själv kallar sig konservativa eller värdekonservativa. (Och totalt fick vi in 10 nya medlemmar!)

Här (bland de som kallar sig värdekonservativa) tror jag att vi har våra kärnväljare, och här har vi också en tydlig möjlighet att expandera.

Om vi fortsätter på banan att göra om KD till ett nedtonat mittenparti, så missar vi dessa väljare, och vad värre är, våra kärnväljare kommer på sikt att svika oss, även om de inte gjorde det i detta val.

Tyvärr är partiledningen, med partistyrelsen,  partisekreterare och organisationssekreterare alltför försiktiga. De vill inte positionera partiet alls, i rädsla att driva bort nya väljargrupper, och fattar inte att detta varken attraherar de värdekonservativa  som är vilsna (från andra partier) eller hjälper oss behålla våra kärnväljare.

Internt i partiet förs en debatt inom partiet där flera ledande företrädare uttryckt att vi inte skall använda beteckningen värdekonservativ om oss själva. Det må så vara: vi är kristdemokrater. MEN vi får inte med vårt agerande och med våra ord alienera de medlemmar och väljare som faktiskt känner sig som värdekonservativa och vill kalla sig det.

Vi säger i handlingsprogrammet 2009-2012 att ”vi är ett parti med högt till tak”. Men vi beter oss inte så.

Jag har tills nyligen sagt att jag tror vi klarar oss in i riksdagen 2010: våra kärnväljare sviker oss inte. Men jag blir mer och mer orolig ju mer jag ser av hur partiets centrala organ och ledande tjänstemän beter sig.

Fortsätter vi så här kommer förr eller senare en punkt då kärnväljarna känner ”enough is enough”, nu för det räcka. Och då blir det nog sofflocket.

Nästa vecka blir det riksting, det skall bli intressant att träffa vänner från olika delar av landet och diskutera denna fråga.

Israel försöker undvika civila offer

Här i Sverige, i media och i många bloggar, beskrivs Israels Gazaoffensiv på ett sätt som gör att kan dra slutsatsen att Israel medvetet skjuter mot hus och områden så att civila skadas.

Israel själv hävdar motsatsen och säger att de enbart vill träffa Hamas-krigare, och deras anläggningar, och att de gör allt de kan för att undvika civila offer.

Här i denna film ser vi exempel på detta. En högupplöst kamera filmar en Hamas-bil, och riktar in målet för den israeliska missilen. Men när bilen i ett fal åker in i ett vanligt bostadshus garage, och i de två andra fallen åker in på en gata med många civila, så väljer målinriktaren att rikta om siktet så att missilen faller på en helt annan plats för att undvika civila offer.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=BEJQ7Cz2DPE&hl=en&fs=1]

Hamas villkor för vapenstillestånd

Det talas om vapenstillestånd.

Läste just en intervju med Musa Abu Marzouq, (deputy head of Hamas’ political bureau) som bor i Damaskus.

Observera att när han frågas om villkoren för ett vapenstillestånd säger att 

1. Israel måste upphöra med sin agression och dra sig tillbaka från Gaza

2. Israel måste öppna gränserna.

MEN han säger samtidigt att det inte betyder att Hamas kommer upphöra med raketbeskjutningarna.

Talar vi om vapenvila då? Ja, enligt Hamas definition.