Hatbrott och demokrati

Mats Tunehag har skrivit ett inlägg på Svenska Dagbladet om hatbrott.

Den är välskriven, och tar upp ett väldigt viktigt ämne: relativiseringen av de demokratiska rättigheterna och särskilt yttrandefriheten utifrån det som just nu är politiskt korrekt.

I detta fallet analyserar han hatbrotten: att vissa brott är värre beroende på vilken åsikt eller uppfattning förövaren har gentemot brottsoffret.

Om en muslim misshandlar sin fru så är det enbart misshandel. Om en svensk misshandlar en muslim så är det hatbrott, och ett värre brott än ordinärt misshandel.

Problemet som dyker upp är frågan: Vem skall bestämma om vilka åsikter som är ok, vilka åsikter som är politiskt korrekta? Skall dessa regleras från tid till annan beroende på samhällsutvecklingen? Skall tidigare förövare av hatbrott i senare generationer återupprättas när det politiskt korrekta ändrats?

Detta leder enligt Tunehag till att vi utöver vanlig brottsbekämpning också nu kommer få en åsiktspolis, med åsiktsbekämpning som följd. ”Du sköna nya värld” (Aldeous Huxley).

Sven Erik Alhem replikerar ”Att ha en åsikt som inte torgförs är naturligtvis aldrig straffbart”. Tackar! Det är en yttrandefrihet att vara stolt över!! Ha din åsikt så länge du inte torgför den!

Vidare säger han att ”saklig kritik” … ” inte leder till straffansvar”. Otroligt. Vem avgör om det är saklig kritik? Vilken instans skall döma i dessa debatter och mellan åsiktsyttranden i framtiden?

Jag trodde att yttrandefriheten var just att vi har rätt att säga det vi tycker, och att torgföra våra åsikter oberoende av om de är korrekta, sanna eller hedervärda.

Skall vi förstå det så att yttrandefriheten nu och i framtiden skall begränsas av någon myndighet som definierar vilka åsikter som är korrekta, och vilken kritik som är saklig?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *