Media sedan nomineringsmötet

Jag har fått god media första veckan efter nomineringsmötet.

Dagen efter intervjuades jag och Else-Marie Lindgren av Radio 7Härad, intervjuer om tydliggjorde våra olika profiler: Else-Marie vänder sig till allmänborgerliga väljare och vill enligt sina egna ord stå för en pragmatisk kristdemokrati. Jag vänder mig till de väljare som vill ha en mer tydligt profilerad, kristdemokratisk politisk som är ideologiskt grundad.

Tidningen Kristdemokraten skrev redan på fredagen en liten blänkare om att lotten fällt avgörandet om vem som skulle stå på förstaplatsen till riksdagen för VG Södra.

Markbladet skrev i veckan en halvsida (sid 20) om nomineringen och att jag satsar på en personvalskampanj, och redogjorde också för några av de frågor jag vill driva:  att jag vill ha mindre stat och starkare  civilsamhälle,  där ‘marknaden’ bygger på andliga, moraliska och kulturella värden, och kontrolleras av människors inneboende kompass, inte bara på lagar. Och att jag vill föra fram mänskliga fri- och rättigheter, skol- och äldreomsorgsfrågor. Och inte minst att i ett starkare civilsamhället måste familjen få utökat utrymme att bestämma själva hur de vill leva.

Boråstidningen skrev i torsdags en halvsida om nomineringsmötet, och om min personvalskampanj. (finns inte på internet). Rubrik: Tar sikte på riksdagen. Jag fick bla säga: ”Många kristdemokrater är för snälla och antar rollen som samarbetsingenjör. Jag vågar sticka ut  hakan och även säga sådant som inte är politiskt korrekt”, och ”Den som lindar in sitt budskap av rädsla för att väcka anstöt, när inte ens de 20 procent som tycker likadant. ” Vidare lyfte artikeln fram att jag är emot kvotering av föräldraförsäkringen och homoäktenskap i kyrkan, samt att jag  kommer driva frågan om ett stärkt försvar, som avskräcker eventuella invasionsplaner från främmande makt.

Artikeln redogjorde också lite för hur jag tänker driva min kampanj: genom att bilda en stödjande kommitté, samla in pengar till trycksaker, delta i debatter, möten på torg och i olika föreningar.

Boråstidningens politiske redaktör, Katrina Larsson, skrev på ledarplats några notiser där hon lyfte den viktiga frågan om vem som kommer att vinna folkets röster för Kristdemokraterna i riksdagsvalet, och redogjorde kort för lottens roll, och konstaterade att sittande riksdagsmän brukar kunna räkna med  ett starkare stöd.

Vidare konstaterar hon att jag  stärkt av stödet kommer driva en personvalskampanj, att den orädde Hermansson inte dragit sig för att kritisera partiledningen för att driva partiet i en allmänborgerlig riktning och bl a gett tummen ner för partiets beslut att ge utländska kvinnor möjlighet att få abort i Sverige.

Och i veckan ringde Radio 7Härad och bjöd in mig till debatt nu i morgon då Måndagsklubben skall debattera kvotering av bolagsstyrelser mm.

En bra början på min personvalskampanj!

Mitt politiska program

Jag kandiderar till riksdagen. För närvarande står jag på förslag på riksdagslistan för Västra Götaland Södra. Platsen är dock inte offentlig, förrän efter nomineringsstämman den 3 februari då beslut fattas.

Vilka frågor vill jag då bevaka och driva, om jag skulle bli vald?

Låt mig först säga att jag vill vara en ideologiskt medveten kristdemokrat. Det betyder att jag vill driva frågor utifrån ett kristdemokratiskt genomtänkt perspektiv. Inte bara för att det skulle attrahera någon, utan för att jag tror att det är rätt. Och inte bara för att partiet eller något riksting beslutat om en sakfråga.

Jag vill grunda mina idéer och förslag på en ideologisk grund. Om slutsatserna inte stämmer med vad partiet just för stunden vill driva, så håller jag hellre fast vid grunden, och de slutsatser som kommer därur.

1. Familjen och civilsamhället

Familjen är samhällets viktigaste byggsten, den grundläggande enheten som bär upp samhället. Människan som är en person, lever inte isolerad utan i gemenskaper, och den främsta är familjen.  Familjer ingår i släkter. Människor bor i byar och orter,  och får relationer med grannar, hembygdsföreningar, idrottsklubbar. Folk arbetar i företag, och får även där relationer.

Tillsammans bygger människan i gemenskap samhället, det som  kallas civilsamhället. Tillsammans skapar människor i gemenskaper staten. Staten är till för människans skull – och inte tvärtom. Och samhället är inte staten!

Ett väl fungerande samhälle har väl fungerande familjer, där föräldrar stöttar varandra och utvecklas, och där barn mognar och blir vuxna.Vidare finns väl fungerande personer med företag, och väl fungerande marknader.

För att få väl fungerande familjer och företag behöver familjen och företagare gynsamma villkor  och stöd från samhället och stat/landsting/kommun. Den offentliga sektorn behöver stödja och underlätta för familjerna och företagare att kunna leva det liv och driva företaget på det sätt som de själva tillsammans bestämmer.

Det finns två diken: för mycket stat, eller för mycket ‘marknad’. Den gyllene vägen är någonstans däremellan: en marknad som byggs upp eller tyglas av människor i gemenskap och deras moraliska och kulturella kvaliteter.

Läs om den tyske kristdemokraten Röpkes syn på samhället.

2. Mänskliga fri- och rättigheter

Utifrån människans väsen (personalism) definieras ett antal rättigheter som ingår i att vara  människa. Det är t.ex rätten till mat, bostad, utbildning, rätten att fritt välja åsikter och religion.  Detta har kommit att kallas de mänskliga ”fri- och rättigheterna.”

En av de viktiga rättigheterna är att människan skall få leva fri: välja hur och var hon vill leva. Det hänger ihop med att människan har en fri vilja, och därmed ansvar för sina val.

För att ge största möjliga utveckling åt personer och gemenskaper behöver dessa få leva i frihet. Varken stat (offentlig sektor) eller marknaden skall få ha sådan makt att de skall kunna hämma personernas och familjernas tillväxt (både i kvalitet och omfattning).

De mänskliga rättigheterna tas för givna. Men i stora delar av världen är de inte det. Särskilt i länder som inte historiskt är knutna till den kristna kultursfären, som ju de mänskliga rättigheterna har växt upp i.

I många länder i asien och afrika får människor lida pga att de mänskliga rättigheterna inte respekteras.

Jag vill slåss för de mänskliga rättigheterna, och friheterna, både i Sverige och i tredje världen, och t.o.m. i Europa, där vissa rättigheter naggas i kanten.

I tredje världen kan det vara religiösa eller politiska minoriteter som förföljs eller motarbetas. I stora delar av muslimska världen har de kristna minoriteterna, som oftast bott i dessa länder sedan tiden innan islam uppkom, mycket tuffa vilkor, och ibland är de utsatta för ren förföljelse.

I Sverige är det allt viktigare att bevaka och försvara religionsfriheten, rätten att välja och utöva sin relgion.

Det finns t.o.m. en av de mänskliga rättigheterna som vi inte tagit in i svensk lagstiftning, det är rätten till samvetsfrihet. I praktiken kan det t.ex  handla om att det behövs en samvetsklausul som ger en anställd rätt att avstå från att göra en viss insats som bryter mot personens samvete. Samvetsfrihet är just att man inte skall tvingas bryta mot sitt samvete.

3. Äldrefrågor

I storfamiljen ingår oftast en generation äldre. Det är de som lever kvar längst, och som har burit en stor börda under livet genom att ta ansvar för familjens liv och tillväxt, ofta under svåra tider.

De äldre blir fler och fler. När man blir äldre blir man åter igen beroende av andra, sin familj, men också av de vårdare som man kanske behöver.

Att ta hand om äldre är en viktig uppgift, och de äldre skall behandlas med respekt. Den värdighetsgaranti som Kristdemokraterna arbetat för, och som regeringen nu föreslår skall ingå i en värdegrund för äldreomsorgen är oerhört viktig. Vi skall behandla de äldre som vi själva skulle vilja bli behandlade!

Pensionärernas ekonomiska villkor måste förbättras, särskilt de med sämst pension. Det kan ske genom en omarbetning av pensionsberäkningarna, och / eller genom sänkt skatt.

4. Stärk försvaret

Jag har tidigare skrivit om behovet av en ny försvarspolitik för både kristdemokratin och för Alliansregeringen.

5. Övrigt

Utöver ovanstående frågor som ligger mig varmt om hjärtat så vill jag också utifrån min erfarenhet som företagare, invandrare från Afrika och aktiv i skolpolitiken i Mark, jobba med utbildningsfrågor, företagarfrågor, och frågor som berör invandring och integration, samt bistånds- och utvecklingsfrågor.

Bistånds- och utvecklingsfrågor berör även frågor kring mänskliga fri- och rättigheter, och inte minst rätten för de outvecklade länderna att få ett gott civilsamhället med väl fungerande familjer och företag.